{"id":1089,"date":"2023-01-13T16:02:00","date_gmt":"2023-01-13T15:02:00","guid":{"rendered":"https:\/\/urkul.se\/?p=1089"},"modified":"2024-04-13T11:40:18","modified_gmt":"2024-04-13T09:40:18","slug":"longines-och-nu-blir-det-historia-igen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/urkul.se\/?p=1089","title":{"rendered":"Longines, och nu blir det historia igen"},"content":{"rendered":"\n

H\u00e4r pratar vi om en historia som \u00e4r n\u00e4stan 200 \u00e5r. Longines startades 1832 av Auguste Agassiz i Saint-Imier i v\u00e4stra Schweiz i ett omr\u00e5de som kallas f\u00f6r Jura. Auguste var fr\u00e5n b\u00f6rjan bankir. Men beslutade att tillsammans med kollegorna Henri Raiguel och Florian Moreett starta ett urmakeri. Det hette fr\u00e5n b\u00f6rjan Raiguel Jeune & Cie. I mitten av 1840-talet s\u00e5 l\u00e4mnade dock Henri och Florian f\u00f6retaget och Auguste blev enda \u00e4garen. Men p\u00e5 <\/a>1850-talet s\u00e5 b\u00f6rjade Auguste h\u00e4lsa flacka. Han tog in sin sl\u00e4kting Ernest Francillon som sedan fick ta \u00f6ver hj\u00e4lmen f\u00f6r f\u00f6retaget. Enerst var ett geni av utveckling. Och n\u00e4r man ins\u00e5g att man vuxit ur lokalerna man befanns sig i byggde Ernest en ny fabrik lite s\u00f6der om Saint-Imier. Ett omr\u00e5de som av lokalbefolkningen kallade Les Longines. Och det var h\u00e4rifr\u00e5n som man valde sitt nya namn f\u00f6r f\u00f6retaget. Longines.<\/p>\n\n\n\n

1867 s\u00e5 rog Ernest in Jaques David till f\u00f6retaget och skickade honom till m\u00e4ssan i Philadelphia. USA var duktiga p\u00e5 industrialisering och man ville f\u00e5 nya in nya friska vindar i f\u00f6retaget. Jaques kom tillbaka med en 108-sidig rapport. Denna rapport \u00e4r ett av de viktigaste dokumenten i urmakerins historia n\u00e4r det g\u00e4ller utveckling. Ernest hade helt klart skickat r\u00e4tt person till USA. Samma \u00e5r vann man pris i en utst\u00e4llning i Paris f\u00f6r sitt f\u00f6rsta helt egentillverkade urverk 20A. \u00c5ret efter s\u00e5 gav man ut sitt f\u00f6rsta urverk med kronograf n\u00e4mligen 20H. Longines fortsatte sin resa mot succ\u00e9 under m\u00e5nga \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

Nu tar vi ett stort kliv till 1971. D\u00e5 blev Longines en del av ASUAG. K\u00e4nner ni igen det namnet? ASUAG gick senare ihop med SSIH (d\u00e5 \u00e4gt av Omega) . Ett namn som jag ocks\u00e5 har n\u00e4mnt tidigare. Men det h\u00e4r \u00e4r historia som blr n\u00e4mnas ofta. F\u00f6r 1983 s\u00e5 gick ASUAG och SSIH ihop ock bildade SMH, Soci\u00e9t\u00e9 de Micro\u00e9lectronique et d’Horlogerie. Detta fick senare namnet… ja kan ni den h\u00e4r Historian vid det h\u00e4r laget? Jo men visst \u00e4r det s\u00e5, The Swatch Group.<\/p>\n\n\n\n

Den h\u00e4r klockan har det k\u00e4nda urverket L990. 1. Denna serie kom f\u00f6rst ut 1977. Och enligt serienumret p\u00e5 urverket s\u00e5 \u00e4r denna klocka fr\u00e5n 1979. Detta var en serie av urverk som p\u00e5 den tiden var de tunnaste urverken med b\u00e5de datum och automatik. Och det \u00e4r extremt tunt. Hela automatiken ligger p\u00e5 samma niv\u00e5 som l\u00f6pverket i st\u00e4llet f\u00f6r ovanp\u00e5 som p\u00e5 m\u00e5nga andra urverk. Och det \u00e4r inte utan att det blir extra pilligt. N\u00e4r klockan kom till mig s\u00e5 gick den inte alls. Och det var inte s\u00e5 konstigt. Det var en hel del gammal smuts i den. Sedan k\u00e4ndes den lite v\u00e4l l\u00e4tt att dra upp. Jag misat\u00e4nkte faktiskt att en av fj\u00e4drarna var av. F\u00f6r det h\u00e4r urverket har faktiskt tv\u00e5 fj\u00e4derhus. Detta f\u00f6r att kunna g\u00f6ra urverket s\u00e5 tunnt som m\u00f6jligt. Fj\u00e4drarna \u00e4r inte mer \u00e4n 0,7mm p\u00e5 h\u00f6jden. Normalt s\u00e5 brukar fj\u00e4drar ligga p\u00e5 1mm och upp\u00e5t. Det h\u00e4r \u00e4r ju en klocka med automatik. Och p\u00e5 s\u00e5dana m\u00e5ste fj\u00e4dern kunna slira lite i sitt hus n\u00e4r den \u00e4r fulldragen. Annars s\u00e5 kommer automatiken dra s\u00f6nder delar n\u00e4r den \u00e4r fulldragen. P\u00e5 ett urverk med manuell uppdragning s\u00e5 k\u00e4nner man ju n\u00e4r det tar stopp. Och d\u00e5 slutar man att vrida p\u00e5 kronan. I detta urverk s\u00e5 \u00e4r den ena fj\u00e4dern av typen manuell. Och den andra automatisk. S\u00e5 n\u00e4r man drar upp klockan manuellt s\u00e5 dras fj\u00e4dern av typen manuell upp f\u00f6rst. Sedan dras den andra upp n\u00e4r man forts\u00e4tter att dra upp klockan. Och n\u00e4r \u00e4ven fj\u00e4dern av automatisk typ \u00e4r fulldragen s\u00e5 b\u00f6rjar den slira i sitt hus. En r\u00e4tt genialisk l\u00f6sning faktiskt.<\/p>\n\n\n\n

Efter reng\u00f6ring och ny olja s\u00e5 g\u00e5r klockan som den skall igen. Man var ju lite orolig eftersom den inte ville g\u00e5 alls fr\u00e5n b\u00f6rjan. Och det h\u00e4r \u00e4r fortfarande den b\u00e4sta k\u00e4nslan inom urmakeri. Det spelar ingen roll hur l\u00e4nge man har h\u00e5llt p\u00e5 med detta. Man s\u00e4tter balansen p\u00e5 plats p\u00e5 i ett urverk som inte visade n\u00e5got livsg\u00e4dje alls. Och s\u00e5 ser man hur balanshjulet b\u00f6rjar oscillera igen. Sv\u00e5rt att f\u00f6rklara i ord. Men det \u00e4r bara helt b\u00e4st. Och n\u00e4r man sedan l\u00e4gger den p\u00e5 timegraphern och ser hur bra det ser ut s\u00e5 blir det \u00e4nnu b\u00e4ttre. Bra amplitude och spikraka linjer. Och jag har faktiskt inte s\u00e5 mycket mer att s\u00e4ga om urverket. Allt s\u00e5g helt ok ut n\u00e4r jag f\u00e5tt bort all smuts och gammal olja. Sk\u00f6nt med s\u00e5dana arbeten ibland. \u00c4ven om \u00f6vriga problem ibland kan k\u00e4nnas utmanande och inspirerande.<\/p>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n<\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

H\u00e4r pratar vi om en historia som \u00e4r n\u00e4stan 200 \u00e5r. Longines startades 1832 av Auguste Agassiz i Saint-Imier i v\u00e4stra Schweiz i ett omr\u00e5de som kallas f\u00f6r Jura. Auguste var fr\u00e5n b\u00f6rjan bankir. Men beslutade att tillsammans med kollegorna Henri Raiguel och Florian Moreett starta ett urmakeri. Det hette fr\u00e5n b\u00f6rjan Raiguel Jeune & […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":1091,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[98,99],"class_list":["post-1089","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-urkul-se","tag-longines","tag-longines-l990-1"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1089","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1089"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1089\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1107,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1089\/revisions\/1107"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/1091"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1089"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1089"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1089"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}