{"id":1461,"date":"2023-05-07T18:05:00","date_gmt":"2023-05-07T16:05:00","guid":{"rendered":"https:\/\/urkul.se\/?p=1461"},"modified":"2024-04-13T18:10:18","modified_gmt":"2024-04-13T16:10:18","slug":"longines-lindbergh-hour-angle-datidens-gps","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/urkul.se\/?p=1461","title":{"rendered":"Longines Lindbergh Hour Angle, d\u00e5tidens GPS"},"content":{"rendered":"\n

De flesta vet nog vem Charles Lindbergh var. En resa \u00f6ver atlanten non stop med flygplan. Men det \u00e4r nog inte lika m\u00e5nga som vet att han \u00e4ven var upphov till en klocka.<\/p>\n\n\n\n

Men f\u00f6rst lite om flygningen. F\u00e4rden gick mellan New York och Paris. Den varade i 33,5 timmar och str\u00e4ckan var 5800km. Det var inte den f\u00f6rsta transantlantiska flygningen. Men det var den f\u00f6rsta som gjordes solo. Och det var den l\u00e4ngsta. Planet, som hette Spirit of St Louis, var konstruerat enbart f\u00f6r detta tillf\u00e4lle och var ett modifierat Ryan M-2. Det fick f\u00f6rst namnet Ryan NYP d\u00e4r NYP stod f\u00f6r New York Paris. Men det d\u00f6ptes om av sponsorsk\u00e4l. Det hade fem tankar som tillsammans kunde ta 1700 liter br\u00e4nsle. Tv\u00e5 av dessa satt faktiskt framf\u00f6r sj\u00e4lva cockpit och skymde d\u00e4rmed den direkta sikten fram\u00e5t. S\u00e5 enda sikten fram\u00e5t var genom de n\u00e5got snedst\u00e4llda sidorutorna. Planet hade ocks\u00e5 en av den tidens mest aerodynamiska form f\u00f6r att br\u00e4nsle\u00e5tg\u00e5ngen skulle vara minsta m\u00f6jliga. Det g\u00e5r att skriva mycket om Lindbergh. Men det h\u00e4r \u00e4r ju ett inl\u00e4gg om en klocka. S\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r smyger vi smidigt \u00f6ver p\u00e5 det \u00e4mnet.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r Lindbergh gjorde sin flygning s\u00e5 fanns inte denna klocka. Det var n\u00e5got som han b\u00f6rjade arbeta med efter sin flygning. Han baserade sitt arbete p\u00e5 US Navy officer Philip Van Horn Weems. Nu var det h\u00e4r inte p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt nytt med att navigera med hj\u00e4lp av en klocka. Och jag kan varmt rekommendera filmen Longitude med bland annat Michael Gambon och Jeremy Irons som ber\u00e4ttar om John Harrisons n\u00e4stan livsl\u00e5nga arbete med att bygga den perfekta skepskronometern. Vad Lindbergh hade i sina tankar var dock att f\u00f6renkla avl\u00e4sningen genom olika graderingar. Och n\u00e4r Lindbergh hade sin id\u00e9 p\u00e5 en klocka f\u00f6r navigation s\u00e5 h\u00f6rde han av sig till Longines som nappade p\u00e5 id\u00e9n. 1931 s\u00e5 sl\u00e4pptes den f\u00f6rsta Longines Lindbergh Hour Angle. Den hade en storlek p\u00e5 hela 47,5mm vilket skulle vara idealiskt f\u00f6r navigation. Urverket var ett Longines 18.69 N.S.C. som egentligen var ett urverk f\u00f6r fickur. Det gjordes 2000 exemplar av f\u00f6rsta serien av denna klocka. 1938 s\u00e5 gav man ut en serie till av klockan. Den hade samma boett men nu med urverket Longines 37.9 N.<\/p>\n\n\n\n

Om vi nu ocks\u00e5 skall ge oss in p\u00e5 hur den \u00e4r t\u00e4nkt att anv\u00e4ndas f\u00f6r navigering. Och det h\u00e4r \u00e4r inte helt l\u00e4tt om man inte \u00e4r insatt detta. Alla vet att v\u00e5r glob \u00e4r indelad i latitude och longitude. Att ta reda p\u00e5 latitude g\u00f6r man enkelt med en sextant. Men med longitude kr\u00e4vs det mer. Denna utg\u00e5r fr\u00e5n Greenwich. Det \u00e4r noll. S\u00e5 f\u00f6r att anv\u00e4nda denna klocka f\u00f6r navigation s\u00e5 skall den vara inst\u00e4lld p\u00e5 Greenwich time. N\u00e4r du b\u00f6rjar din resa s\u00e5 m\u00e5ste du veta hur l\u00e5ngt ifr\u00e5n Greenwich du befinner dig. Urtavlan och boetten p\u00e5 denna klocka har flera graderingar. Som bekant s\u00e5 \u00e4r ett varv 360 grader. S\u00e5 om man \u00f6vers\u00e4tter det till ett dygn s\u00e5 inneb\u00e4r det att varje timme \u00e4r 15 grader. S\u00e5 det \u00e4r timvisarens funktion. Var fj\u00e4rde minut markerar d\u00e4rmed en grad. Det \u00e4r minutvisarens funktion. Dessutom s\u00e5 har sekundvisaren precisionen av 1\/60-del av en grad. D\u00e5 kommer man faktiskt riktigt n\u00e4ra den faktiska positionen. Det detta anv\u00e4nder man sig av en nautisk kalender. Och helt pl\u00f6tsligt har man en antik GPS. Vill man f\u00f6rdjupa sig mer om detta \u00e4mne s\u00e5 finns det mycket att l\u00e4sa p\u00e5 n\u00e4tet.<\/p>\n\n\n\n

Och nu kommer vi \u00e4ntligen till denna klocka som jag hade p\u00e5 min arbetsb\u00e4nk. 1987 s\u00e5 fortsatte n\u00e4mligen historien om denna klocka i samband att man gav ut en ny serie f\u00f6r att uppm\u00e4rksamma att det var 60 \u00e5r sedan Lindbergh gjorde sin flygning. Just detta exemplar har en boett i guld. Urverket \u00e4r ett Longines L989.2 som baseras p\u00e5 deras L990. Och man har verkligen velat h\u00e5lla det ursprungliga utseendet av originalklockan. En detalj \u00e4r den lilla knappen som sitter nedanf\u00f6r kronan. P\u00e5 orginalet s\u00e5 var detta en funktion f\u00f6r att st\u00e4lla tiden. Man tryckte in knappen med nageln och skruvade p\u00e5 kronan. Men p\u00e5 denna serie har knappen en ny funktion. Och det \u00e4r f\u00f6r att \u00f6ppna locket bak p\u00e5 boetten. D\u00e5 blottas urverket genom ett glasf\u00f6rsett bakstycke. Riktigt genialiskt f\u00f6r att bibeh\u00e5lla utseendet fr\u00e5n originalet. Det som dock skiljer markant \u00e4r att denna serie fr\u00e5n 1987 \u00e4r med sina ”blygsamma” 38mm \u00e4r n\u00e4stan en centimeter mindre i diameter \u00e4n originalet. Denna klocka tillh\u00f6r en gammal bekant som jag l\u00e4rde k\u00e4nna n\u00e4r jag bodde i Sm\u00e5land n\u00e5gra \u00e5r p\u00e5 andra halvan av 80-talet. Och n\u00e4r den kom till mig s\u00e5 gick den inte alls. Och det var inte s\u00e5 konstigt. Ena fj\u00e4dern (ena fj\u00e4dern?) var av n\u00e4ra k\u00e4rnan d\u00e4r den har sitt inre f\u00e4ste. F\u00f6r det h\u00e4r urverket har faktiskt tv\u00e5 fj\u00e4drar i serie. Detta gjorde man f\u00f6r att kunna g\u00f6ra ett s\u00e5 tunnt urverk som m\u00f6jligt. L990 var det tunnaste urverket med automatisk uppdragning vid den h\u00e4r tiden. Det var endast 2,95mm h\u00f6gt och det b\u00f6rjade tillverkas 1977. Men det skulle visa sig att \u00e4ven den andra fj\u00e4dern var defekt. Den hade tappat en bit p\u00e5 sin yttre \u00e4nde. S\u00e5 det blev att best\u00e4lla tv\u00e5 nya fj\u00e4drar. Och de var inte l\u00e4tta att f\u00e5 tag p\u00e5 f\u00f6r n\u00e5gon som inte har direktkontakt med Longines. Men det gick till slut. V\u00e4l ihopsatt s\u00e5 visade urverket vad det g\u00e5r f\u00f6r. Det gick v\u00e4ldigt bra med h\u00f6g amplitude och god tidsh\u00e5llning.<\/p>\n\n\n\n

Men helt pl\u00f6tsligt ville den inte g\u00e5 igen. Jag m\u00e4rkte snabbt att det inte fanns n\u00e5gon kraft till l\u00f6pverket. Det f\u00f6rbryllade mig. Vid n\u00e4rmare inspektion s\u00e5 kunde jag inte se n\u00e5got problem i l\u00f6pverket. Till slut s\u00e5 lyfte jag ur b\u00e5da fj\u00e4derhusen igen och \u00f6ppnade dem. Och till min f\u00f6rv\u00e5ning s\u00e5 var en av fj\u00e4drarna av IGEN? Helt galet. Eftersom man efterstr\u00e4vade att g\u00f6ra ett v\u00e4ldigt tunnt urverk s\u00e5 resulterade det i att fj\u00e4drarnas h\u00f6jd \u00e4r v\u00e4ldigt liten. De \u00e4r endast 0,7mm h\u00f6ga. Och de \u00e4r bara 0,07mm tjocka. Ganska sk\u00f6ra allts\u00e5. Fj\u00e4drarna \u00e4r av tv\u00e5 olika typer. Den ena \u00e4r f\u00f6r manuella urverk och den andra f\u00f6r automatiska. I serie ger de mer g\u00e5ngreserev \u00e4n om det bara hade varit en. Skillnaden \u00e4r att den f\u00f6r manuella urverk \u00e4r l\u00e5st p\u00e5 sin yttre \u00e4nde medan den andra kan slira i ytterkant. Det m\u00e5ste den kunna g\u00f6ra. F\u00f6r en klocka som dras upp automatiskt dras ju upp hela tiden n\u00e4r du r\u00f6r p\u00e5 dig. S\u00e5 n\u00e4r den \u00e4r fulldragen m\u00e5ste det kunna slira. Och det var just denna fj\u00e4der som g\u00e5tt av igen. S\u00e5 det var bara att att best\u00e4lla en ny fj\u00e4der. Den var ju s\u00e5 l\u00e4tt att f\u00e5 tag p\u00e5 f\u00f6rra g\u00e5ngen. \ud83d\ude1c Den slirande funktionen g\u00f6rs genom att man sm\u00f6rjer insidan av fj\u00e4derhuset v\u00e4ggar. Dessutom s\u00e5 har fj\u00e4derhuset inte n\u00e5gon kant som h\u00e5ller fast den yttre \u00e4nden. S\u00e5 denna g\u00e5ng gav jag fj\u00e4derhusets v\u00e4ggar lite mer sm\u00f6rjning. Man kallar detta fett f\u00f6r bromsfett. Det skall sm\u00f6rja men \u00e4nd\u00e5 ha en bromsande funktion. H\u00e4r kan det vara en tunn linje att balansera hur mycket det skall vara. Tar man f\u00f6r mycket riskerar man att tappa ork. Men tar man f\u00f6r lite s\u00e5 slirar fj\u00e4dern inte som den skall och det kan h\u00e4nda som det gjorde h\u00e4r. Dessutom sliter man mer p\u00e5 fj\u00e4derhusets v\u00e4ggar om det inte \u00e4r tillr\u00e4ckligt sm\u00f6rjt. Och jag skall i \u00e4rlighetens namn s\u00e4ga att jag felbed\u00f6mde hur mycket sm\u00f6rjning det beh\u00f6vdes p\u00e5 denna tunna fj\u00e4der. Och sj\u00e4lvklart stod jag f\u00f6r kostnaden f\u00f6r den andra fj\u00e4dern.<\/p>\n\n\n\n

Men slutet gott allting gott. Jag tappade lite amplitude med mer sm\u00f6rjning. Men den \u00e4r fortfarande helt ok. Jag bytte \u00e4ven ut glaset som var ordentligt repigt. Glaset var ett mineralglas som \u00e4r sv\u00e5rt att polera upp. Det nya glaset jag satte dit \u00e4r ett safirglas som \u00e4r mycket mer motst\u00e5ndigt mot repor. Och skall jag vara \u00e4rlig s\u00e5 \u00e4r jag lite avis p\u00e5 min kompis som fick denna klocka av sina kamrater n\u00e4r han fyllde \u00e5r. En fantastiskt fin g\u00e5va med en historisk bakgrund.<\/p>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n<\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

De flesta vet nog vem Charles Lindbergh var. En resa \u00f6ver atlanten non stop med flygplan. Men det \u00e4r nog inte lika m\u00e5nga som vet att han \u00e4ven var upphov till en klocka. Men f\u00f6rst lite om flygningen. F\u00e4rden gick mellan New York och Paris. Den varade i 33,5 timmar och str\u00e4ckan var 5800km. Det […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":1462,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[98,121,120],"class_list":["post-1461","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-urkul-se","tag-longines","tag-longines-l989-2","tag-longines-lindbergh-hour-angle"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1461","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1461"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1461\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1480,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1461\/revisions\/1480"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/1462"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1461"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1461"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1461"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}