{"id":1682,"date":"2023-06-20T17:47:00","date_gmt":"2023-06-20T15:47:00","guid":{"rendered":"https:\/\/urkul.se\/?p=1682"},"modified":"2024-04-14T17:51:58","modified_gmt":"2024-04-14T15:51:58","slug":"omega-seamaster-600-med-en-fantastisk-urtavla","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/urkul.se\/?p=1682","title":{"rendered":"Omega Seamaster 600 med en fantastisk urtavla"},"content":{"rendered":"\n

Egentligen har jag inte s\u00e5 mycket att skriva om denna klocka f\u00f6rutom att det var lite p\u00f6lar med olja under en av bryggorna. N\u00e5gon tyckte tydligen att det beh\u00f6vdes lite extra. \ud83d\ude1c I \u00f6vrigt s\u00e5 gick servicen v\u00e4ldigt bra utan n\u00e5gra \u00f6verraskningar. Men den m\u00e5ste ju bara f\u00e5 vara med h\u00e4r f\u00f6r dess snygga urtavla. Referensen p\u00e5 klockan \u00e4r 136.012. Urverket \u00e4r ett Omega 611. Och enligt serienumret s\u00e5 \u00e4r den fr\u00e5n 1965. S\u00e5 vad skall jag hitta p\u00e5 f\u00f6r att f\u00e5 lite text i detta inl\u00e4gg?<\/p>\n\n\n\n

Jo jag kan skriva lite om svepet p\u00e5 sekundvisaren p\u00e5 mekaniska urverk. Har man en g\u00e5ng haft b\u00e5de klockor med mekaniskt urverk och med quartzverk s\u00e5 har man sett skillnaden. P\u00e5 ett quartzverk s\u00e5 r\u00f6r sig sekundvisaren en g\u00e5ng i sekunden. P\u00e5 ett mekaniskt urverk kan det dock skilja lite. Det beror n\u00e4mligen p\u00e5 frekvensen som balansen har. V\u00e4rdet man brukar anv\u00e4nda \u00e4r hur m\u00e5nga sv\u00e4ngningar balansen g\u00f6r p\u00e5 en timme eller en sekund. De vanligaste v\u00e4rdena \u00e4r 18000, 19800, 21600 eller 28800 sv\u00e4ngningar p\u00e5 en timme. Det motsvarar en frekvens p\u00e5 5, 5,5, 6 eller 8 p\u00e5 en sekund. Det senare brukar man ben\u00e4mna som Hertz, Hz. Vad man brukar kalla f\u00f6r high beat \u00e4r 28800, 8Hz, eller h\u00f6gre. 36000, 10Hz, f\u00f6rekommer ocks\u00e5. Men det \u00e4r inte lika vanligt. Det h\u00e4r g\u00e5r faktiskt att se p\u00e5 svepet p\u00e5 sekundvisaren. Kanske inte mellan 5, 5,5 och 6 Hz. Men definitivt mellan de l\u00e4gre och 8 eller 10 Hz. S\u00e5 vad har detta f\u00f6r inverkan p\u00e5 g\u00e5ngen p\u00e5 ett urverk? Jo generellt s\u00e5 ju h\u00f6gre frekvens ett urverk har dest\u00e5 stabilare blir g\u00e5ngen. Men f\u00f6r att f\u00e5 upp en h\u00f6gre frekvens p\u00e5 balansfj\u00e4dern s\u00e5 kr\u00e4vs det att den har sp\u00e4nst nog f\u00f6r det. Det \u00e4r h\u00e4r senare legeringar spelar roll p\u00e5 balansfj\u00e4dern. Vanligt kolst\u00e5l \u00e4r relativt mjukt i f\u00f6rh\u00e5llande till de senare sp\u00e4nstigare legeringarna.<\/p>\n\n\n\n

Ok, nu blir det lite historia igen. Balansfj\u00e4dern uppfanns av Christiaan Huygens 1675. Den kallas ofta \u00e4ven f\u00f6r hair spring. Sk\u00e4let \u00e4r f\u00f6r att den ofta inte \u00e4r tjockare \u00e4n ett kraftigare h\u00e5rstr\u00e5. S\u00e5 den \u00e4r den \u00e4r utan tvekan den mest sk\u00f6ra delen i ett urverk. Funktionen p\u00e5 en balansfj\u00e4der kan liknas med ett lod p\u00e5 en v\u00e4gg eller golvklocka. L\u00e4ngden p\u00e5 lodets arm kan liknas med den verksamma l\u00e4ngden p\u00e5 balansfj\u00e4dern. Nu skall vi g\u00f6ra ett experiment. Ta fram er mobilladdare med sladd. Ta tag i \u00e4nden p\u00e5 sladden som skall stoppas in i mobilen. Sedan s\u00e4tter ni sj\u00e4lva laddaren i gungning. F\u00f6rst lite grann och sedan lite mer. Och h\u00e4r tar l\u00e4ran om fysik \u00f6ver. Tiden som det tar f\u00f6r laddaren att n\u00e5 \u00e4ndl\u00e4gena \u00e4r samma varesig laddaren gungar lite eller mycket. Men om ni tar tag i sladden halvv\u00e4gs ned till laddaren s\u00e5 kommer den gunga snabbare. Samma princip anv\u00e4nds p\u00e5 en balansfj\u00e4der. Skillnaden mot ett lod \u00e4r bara ett balansfj\u00e4dern \u00e4r en spiral. Det som reglerar den verksamma l\u00e4ngden h\u00e4r \u00e4r de s\u00e5 kallade ruckningsstiften. Dessa kan man flytta l\u00e4ngs radien p\u00e5 balansfj\u00e4dern f\u00f6r att f\u00e5 urverket att g\u00e5 snabbare eller l\u00e5ngsammare. Ganska genialiskt faktiskt.<\/p>\n\n\n\n

Men om vi nu g\u00e5r tillbaka till svepet p\u00e5 sekundvisaren. I ett urverk finns det ett antal kugghjul. Dessa integrerar ju med varandra. Och h\u00e4r beh\u00f6vs det ju ett litet spel. Annars s\u00e5 skulle det g\u00e5 f\u00f6r tr\u00f6gt. Och n\u00e4r det g\u00e4ller kugghjulet som f\u00e5r kraft f\u00f6r att driva axeln som sekundvisaren sitter p\u00e5 s\u00e5 kommer detta spel att synas p\u00e5 svepet. Det ser ut som om sekundvisaren rycker lite fram och tillbaka om man tittar noga. Det h\u00e4r l\u00f6ser man ibland genom ett litet fj\u00e4drande bleck som antingen trycker axeln upp\u00e5t eller ned\u00e5t mot lagerbanorna. Det resulterar att man j\u00e4mnar ut svepet n\u00e5got. Men trycket f\u00e5r ju inte bli f\u00f6r h\u00e5rt. D\u00e5 tappar man kraft i urverket och amplituden sjunker. S\u00e5 var det faktiskt i detta urverk. Amplituden sj\u00f6nk med ca 50 grader n\u00e4r blecket var p\u00e5 plats. D\u00e5 f\u00e5r man helt enkelt b\u00f6ja tillbaka detta bleck lite grann. Det beh\u00f6vs n\u00e4mligen inte mycket tryck f\u00f6r att det skall eliminera ryckningarna p\u00e5 sekundvisaren. Sj\u00e4lvklart s\u00e5 \u00e4r ytan och olja en faktor i detta ocks\u00e5. Ibland f\u00e5r man j\u00e4mna till blecket lite med ytterst fint slippapper. S\u00e5 efter lite justering av sp\u00e4nsten och slipande p\u00e5 blecket (det beh\u00f6vs oftast bara n\u00e5gra f\u00e5 drag) s\u00e5 sj\u00f6nk amplituden betydligt mindre med blecket p\u00e5 plats.<\/p>\n\n\n\n

Och se d\u00e4r. Jag lyckades f\u00e5 till lite text p\u00e5 detta inl\u00e4gg ocks\u00e5 \u00e4ven om det k\u00e4ndes tunnt n\u00e4r jag b\u00f6rjade. Det \u00e4r s\u00e5 otroligt mycket som kan st\u00f6ka till det i ett gammalt urverk. Och ibland s\u00e5 snurrar det en hel del fr\u00e5getecken runt skallen n\u00e4r man f\u00f6rs\u00f6ker hitta orsaken till ett problem.<\/p>\n\n\n\n

Men f\u00f6r att avsluta detta inl\u00e4gg s\u00e5 m\u00e5ste jag \u00e4n en g\u00e5ng ber\u00f6mma urtavlan p\u00e5 denna klocka. Den \u00e4r faktiskt oerh\u00f6rt snygg. Och med ett nypolerat glas s\u00e5 tappar man hakan av h\u00e4pnad. Det \u00e4r inte utan att man blir lite avis.<\/p>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n<\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Egentligen har jag inte s\u00e5 mycket att skriva om denna klocka f\u00f6rutom att det var lite p\u00f6lar med olja under en av bryggorna. N\u00e5gon tyckte tydligen att det beh\u00f6vdes lite extra. \ud83d\ude1c I \u00f6vrigt s\u00e5 gick servicen v\u00e4ldigt bra utan n\u00e5gra \u00f6verraskningar. Men den m\u00e5ste ju bara f\u00e5 vara med h\u00e4r f\u00f6r dess snygga urtavla. […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":1683,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[18,141,60,140],"class_list":["post-1682","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-urkul-se","tag-omega","tag-omega-611","tag-omega-seamaster","tag-omega-seamaster-600"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1682","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1682"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1682\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1700,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1682\/revisions\/1700"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/1683"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1682"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1682"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1682"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}