{"id":2579,"date":"2024-02-01T20:30:00","date_gmt":"2024-02-01T19:30:00","guid":{"rendered":"https:\/\/urkul.se\/?p=2579"},"modified":"2024-04-16T20:33:38","modified_gmt":"2024-04-16T18:33:38","slug":"alpina-en-verklig-skonhet-i-gott-skick","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/urkul.se\/?p=2579","title":{"rendered":"Alpina, en verklig sk\u00f6nhet i gott skick"},"content":{"rendered":"\n

Alpinas historia str\u00e4cker sig tillbaka till 1883. F\u00f6r det var d\u00e5 som urmakaren Gottlieb Hauser skapade Corporation d\u2019Horlogers Suisse. Man kan beskriva det som en union av urmakare i Schweiz. Han ville g\u00f6ra det enklare att dela delar, material och id\u00e9er mellan de anslutna urmakarna. Konceptet blev direkt en succ\u00e9. Och det tog inte s\u00e5 l\u00e4nge f\u00f6rr\u00e4n unionen b\u00f6rjade producera helt egna urverk. Filialer sattes snart upp i Tyskland samt \u00f6stra och norra Europa. Medlemmarna i unionen kallades ofta f\u00f6r ”Alpinists” 1901 s\u00e5 registrerades varum\u00e4rket Alpina. Och redan fr\u00e5n b\u00f6rjan kom man \u00f6verens om att endast h\u00f6gkvalitativa klockor fick b\u00e4ra namnet p\u00e5 urtavlan. 1913 s\u00e5 blev man leverant\u00f6r av kronografer till den tyska flottan. 1921 s\u00e5 b\u00f6rjade man leverera klockor \u00e4ven till flyget. Man tog fram den klassiska benklockan som bars med ett st\u00f6rre band runt benet p\u00e5 piloterna.<\/p>\n\n\n\n

Men om vi hoppar till 1938. F\u00f6r d\u00e5 f\u00f6ddes urverket som sitter i denna klocka. Alpina 592. Den satt i den nya klockan Alpina 4. Och detta urverk tillverkades \u00e4nda in p\u00e5 60-talet. Och det kan bara betyda en sak. Det var s\u00e5 pass bra s\u00e5 det helt enkelt inte var l\u00f6nt att l\u00e4gga tid och pengar p\u00e5 n\u00e5got b\u00e4ttre. Det \u00e4r ett av de mest rubusta och v\u00e4lgjorda urverken som tillverkades under denna period. N\u00e4r den s\u00e5 kallade quartzkrisen slog till och skakade om hela den Schweiziska klockmarknaden s\u00e5 slog det \u00e4ven h\u00e5rt mot Alpina. Men aplenisterna k\u00e4mpade p\u00e5. 2002 s\u00e5 k\u00f6ptes f\u00f6retaget upp av tv\u00e5 passionerade unga entrepren\u00f6rer vid namn Aletta och Peter Stas. Nytt liv fyllde f\u00f6retaget. Och det existerar fortfarande.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 om vi nu skall prata lite om klockan i fr\u00e5ga. F\u00f6r det f\u00f6rsta m\u00e5ste jag s\u00e4ga att det \u00e4r riktigt kul att ha en klocka med ett 592 p\u00e5 min arbetsb\u00e4nk. Klockan tillh\u00f6r en av mina ”stammisar”. Det \u00e4r alltid lika kul att f\u00e5 in klockor fr\u00e5n \u00e4gare av tidigare klockor som jag jobbat med. Det visar ju att jag g\u00f6r n\u00e5got r\u00e4tt i alla fall. \ud83d\ude09 N\u00e4r han fick tag p\u00e5 klockan s\u00e5 fick han informationen att den nyligen f\u00e5tt ett nytt glas. Dessutom s\u00e5 hade urmakaren sagt att det inte fanns n\u00e5got sk\u00e4l f\u00f6r service i dagsl\u00e4get. Tv\u00e5 fel av tv\u00e5 d\u00e4r. F\u00f6r det f\u00f6rsta s\u00e5 var glaset l\u00e5ngt ifr\u00e5n nytt. Det var troligtvis ett gammalt glas som var polerat. Man kunde se flera mikrisprickor i glaset och det ser man inte p\u00e5 ett nytt glas. Dessutom s\u00e5 hade det troligtvis varit lite f\u00f6r stort f\u00f6r boetten fr\u00e5n b\u00f6rjan. S\u00e5 man hade slipat ned det i underkant f\u00f6r att passa boetten. Denna typ av glas har n\u00e4mligen en konad form n\u00e4rmast boetten. S\u00e5 om man slipar ned det s\u00e5 minskar man diametern lite. Och det \u00e4r helt ok. Det \u00e4r ett enkelt s\u00e4tt att \u00e4ven f\u00e5 ned h\u00f6jden p\u00e5 glaset. Man tar ett glas som \u00e4r aningen f\u00f6r stort och slipar ned det i botten. Men man f\u00e5r bannemig se till att man g\u00f6r det rakt. H\u00e4r hade man slarvat ordentligt s\u00e5 det var inte horisontellt l\u00e4ngre. Det syntes klart att det satt snett i boetten. Och inte nog med det. Man hade lyckats haverera profilen p\u00e5 glaset. Det \u00e4r mycket rundare p\u00e5 ena kanten \u00e4n den andra. Jag antar att det fanns en st\u00f6rre repa d\u00e4r och man bara jobbade p\u00e5. Se bifogad bild. Usch och fy och linjal \u00f6ver fingrarna mm. Ibland undrar jag hur l\u00e5g moralen \u00e4r hos en del urmakare och andra fixare. Handlar det bara om pengar? Vart tog stoltheten v\u00e4gen f\u00f6r ett unikt \u00e4mbete?<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 var det s\u00e5 att urverket inte beh\u00f6vde en service? Jo det beh\u00f6vde det helt klart. All olja var helt torr. S\u00e5 ta med er detta n\u00e4r ni f\u00e5r information fr\u00e5n n\u00e5gon som vill s\u00e4lja en klocka. Ofta, ja jag s\u00e4ger ofta, s\u00e5 hittas det p\u00e5 b\u00e5de det ena och det andra. Nu sysslar jag inte med k\u00f6p och s\u00e4lj av klockor. Men OM jag n\u00e5gon g\u00e5ng g\u00f6r det s\u00e5 ger jag alltid all information som jag har tillg\u00e5ng till. Har jag servat den? Hur l\u00e4nge sedan \u00e4r det? Och eftersom jag har full koll i min databas s\u00e5 kan jag leverera exakt dag f\u00f6r tillf\u00e4llet. Hur g\u00e5r den? Har den n\u00e5gra servicemarkeringar sedan tidigare? Osv. St\u00e4ller man dessa fr\u00e5gor s\u00e5 bleknar s\u00e4ljarens argument och de \u00f6verg\u00e5r till ”det \u00e4r en gammal klocka och jag l\u00e4mnar inga garantier”.<\/p>\n\n\n\n

Nu gav sig hj\u00e4rnan ut p\u00e5 str\u00f6vt\u00e5g igen. \ud83d\ude09 \u00c5ter till ordningen. Om vi nu g\u00e5r tillbaka till 592 och att det var ett robust och v\u00e4lgjort urverk. Jag kan inte annat \u00e4n att h\u00e5lla med. Allt passar v\u00e4ldigt bra p\u00e5 plats. Allt ser v\u00e4lgjort ut. Och det enda slitaget jag kunde hitta var i lagerbanan i bryggan f\u00f6r fj\u00e4derhuset. S\u00e5 det fick jag justera lite. Men inte ens centerhjulets lagerbanor, allts\u00e5 hjulet som h\u00e4mtar sin kraft direkt fr\u00e5n fj\u00e4derhuset, var s\u00e4rskilt slitna. Och d\u00e5 \u00e4r det \u00e4nd\u00e5 inga stenar d\u00e4r i detta urverk. Jag hittade dock en sak till som jag fick justera. Och det har inget med kvalit\u00e9n att g\u00f6ra. Det har med tidigare fixare att g\u00f6ra. Och det var ruckningsstiften. Eller r\u00e4ttare sagt det tunna av dem. Det var inte riktigt parallellt med det gr\u00f6vre. Om stiften inte \u00e4r helt parallella s\u00e5 kommer g\u00e5ngen skilja sig mellan tavla upp och tavla ned. Balansenfj\u00e4dern r\u00f6r sig n\u00e4mligen aningen mellan stiften i olika positioner. S\u00e5 om stiften inte \u00e4r parallella s\u00e5 kommer avst\u00e5ndet mellan stiften skilja. Mer avst\u00e5nd ger en l\u00e5ngsammare g\u00e5ng och tv\u00e4rt om.<\/p>\n\n\n\n

Och det h\u00e4r ingreppet gjorde jag redan vid mina f\u00f6rsta tester efter reng\u00f6ring. Jag s\u00e5g direkt hur det stod till n\u00e4r jag la balansen p\u00e5 plats utan att n\u00e5gra andra delar \u00e4r medvarande. Och jag f\u00f6rstod hur detta skulle bete sig med alla delar p\u00e5 plats och klockan g\u00e5r. S\u00e5 f\u00f6r alla er som vill ge er in p\u00e5 detta med urmakeri s\u00e5 kan jag bara s\u00e4ga skynda l\u00e5ngsamt. Eller r\u00e4ttare sagt, ”skynda” existerar inte om ni vill ha ett bra resultat. L\u00e5t det ta den tid som kr\u00e4vs. Alla rynkor i pannan kommer att f\u00f6rsvinna automagiskt p\u00e5 detta s\u00e4tt. Dessutom k\u00e4nns det v\u00e4\u00e4\u00e4\u00e4\u00e4ldigt bra n\u00e4r man \u00e4r extra noggrann. Det \u00e4r som bomull i magen ist\u00e4llet f\u00f6r taggtr\u00e5d.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 hur g\u00e5r d\u00e5 urverket efter service? Ja men det g\u00e5r bra. Orken \u00e4r fantastisk. Jag fick 280 i amplitude direkt. Jag s\u00e5g fortfarande lite avvikelser mellan olika positioner. Den ville sakta sig lite p\u00e5 h\u00f6gkant. Men det tunnare av ruckningsstiften \u00e4r riktigt sk\u00f6rt. S\u00e5 man vill inte jobba med det f\u00f6r mycket f\u00f6r d\u00e5 kan det g\u00e5 av. S\u00e5 jag kompenserade genom att l\u00e4gga p\u00e5 n\u00e5gra sekunder vid tavla upp. Jag brukar l\u00e4gga dem p\u00e5 ca 3-5 sekunder plus. D\u00e5 har man garderat sig f\u00f6r n\u00e4r kraften i huvudfj\u00e4dern b\u00f6rjar dra ur dig. Men h\u00e4r st\u00e4llde jag klockan ca +10 sekunder vid tavla upp.<\/p>\n\n\n\n

Och f\u00f6r att avsluta s\u00e5 m\u00e5ste jag erk\u00e4nna att jag \u00e4r lite avis p\u00e5 \u00e4garen. En Alpina fr\u00e5n troligtvis 1953 eller 1954. Graveringen p\u00e5 boettlocket skvallrar om detta. Och det \u00e4r inte utan att man undrar lite vem Sigurd \u00e4r. Dessutom med det fantastiska urverket 592 i sig. Man blir helt enkelt lite kn\u00e4svag. Tur att man sitter ned vid arbetsb\u00e4nken.<\/p>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n<\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Alpinas historia str\u00e4cker sig tillbaka till 1883. F\u00f6r det var d\u00e5 som urmakaren Gottlieb Hauser skapade Corporation d\u2019Horlogers Suisse. Man kan beskriva det som en union av urmakare i Schweiz. Han ville g\u00f6ra det enklare att dela delar, material och id\u00e9er mellan de anslutna urmakarna. Konceptet blev direkt en succ\u00e9. Och det tog inte s\u00e5 […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":2580,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[197,198],"class_list":["post-2579","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-urkul-se","tag-alpina","tag-alpina-592"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2579","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2579"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2579\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2599,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2579\/revisions\/2599"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/2580"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2579"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=2579"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=2579"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}