{"id":2799,"date":"2024-03-13T17:40:00","date_gmt":"2024-03-13T16:40:00","guid":{"rendered":"https:\/\/urkul.se\/?p=2799"},"modified":"2024-04-17T17:43:00","modified_gmt":"2024-04-17T15:43:00","slug":"atlantic-tank","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/urkul.se\/?p=2799","title":{"rendered":"Atlantic tank"},"content":{"rendered":"\n

Jag har s\u00e4kert skrivit om historien om Atlantic tidigare. Men det kan vara ett tag sedan s\u00e5 vi repeterar v\u00e4l lite.<\/p>\n\n\n\n

Grunden till f\u00f6retaget skapades av Eduard Kummer 1888 i Bettlach. En liten by i Schweiz inte s\u00e5 l\u00e5ngt fr\u00e5n Grenchen. Kummer var f\u00f6dd 1845. 26:e mars f\u00f6r att vara exakt. Han jobbade m\u00e5nga \u00e5r som l\u00e4rling och studerade vidare i Jura. N\u00e4r han kom tillbaka till sin hemby s\u00e5 var han en kvalificerad m\u00e4stare i urmakarteknik. Master of horology. Han blev snabbt erk\u00e4nd i byn och fick stort st\u00f6d f\u00f6r sitt framtida arbete. Och han blev en av grundstenarna inom Schweizisk urmakarhistoria. N\u00e4r han startade sitt f\u00f6retag s\u00e5 hade han 1888 ca 15-20 anst\u00e4llda. F\u00f6retaget hette s\u00e5 EKB som stod f\u00f6r Eduard Kummer Bettlach. Man tillverkade delar till bland annat Longines, Certina och m\u00e5nga fler. Och i slutet p\u00e5 1800-talet var man redan 720 man starka. \u00c4ven fast Kummer var v\u00e4ldigt traditionell av sig s\u00e5 str\u00e4vade han st\u00e4ndigt efter att utveckla urmakarindustrin. P\u00e5 den h\u00e4r tiden jobbade man 11 timmar om dagen sex dagar i veckan. Det fans ingen betald semester eller bonusar. Det tog \u00e4nda till 1937 d\u00e5 man fick sex dagars betald semester per \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

De f\u00f6rsta klockorna med namnet Atlantic kom ut 1932 och hade en sextant som logga. Den h\u00e4ngde med l\u00e4nge. 1960 s\u00e5 tog man fram n\u00e5got som man kallade f\u00f6r speed switch. Det var en konstruktion i kalenderdelen som m\u00f6jliggjorde en mycket snabbare l\u00f6sning f\u00f6r att v\u00e4xla daum. Ca 50 g\u00e5nger snabbare \u00e4n tidigare. Om man tittar p\u00e5 deras flaggskepp s\u00e5 hade de ofta texten Worldmaster p\u00e5 urtavlan. 1953 var \u00e5ret som man bytte namn p\u00e5 f\u00f6retaget till Atlantic Watch Ltd. Och det \u00e4r faktiskt s\u00e5 att f\u00f6retaget existerar \u00e4n idag. Jag gillar verkligen Atlantic. De gjorde v\u00e4ldigt snygga klockor fr\u00e5n den tiden som jag gillar klockor ifr\u00e5n. Typ 40-50-60-tal. Och tavlorna var v\u00e4ldigt vackra. Det satt \u00e4ven bra urverk i dem fr\u00e5n sen h\u00f6r tiden. Ofta AS, ETA med flera.<\/p>\n\n\n\n

Men nu till denna klocka. Jag skulle gissa att den \u00e4r ca 75-80 \u00e5r gammal med tanke p\u00e5 urverket. \u00c4ven denna har jag f\u00e5tt av en bekant f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan. Den var fulldragen och gick inte. Och n\u00e4r jag v\u00e4l \u00f6ppnade upp den s\u00e5 blev jag lite f\u00f6rv\u00e5nad att balanshjulet r\u00f6rde sig s\u00e5 l\u00e4tt. Det betyder att kraften inte n\u00e5r fram alls till balanshjulet. Men jag s\u00e5g ocks\u00e5 att g\u00e5nghaken inte r\u00f6rde sig n\u00e4r jag vickade lite p\u00e5 urverket s\u00e5 balansen r\u00f6rde sig. S\u00e5 jag misst\u00e4nkte att liverstenen var trasig eller borta. Men n\u00e4r jag tog av balansen och v\u00e4nde upp och ned p\u00e5 den p\u00e5 arbetsytan s\u00e5 s\u00e5g jag att hela liverrullen (roller table) saknades helt. Inte s\u00e5 konstigt att urverket inte ville g\u00e5. P\u00e5 liverrullen sitter n\u00e4mligen liverstenen. Eller g\u00e5ngstenen som jag ibland kallar den. Det \u00e4r den som \u00e4r l\u00e4nken mellan att \u00f6verf\u00f6ra kraften fr\u00e5n haken till balansen. Stor suck. Men jag skruvade i alla fall is\u00e4r hela urverket f\u00f6r att se hur resten m\u00e5dde. Och s\u00e5 har klockan legat i ett par \u00e5r. Jag har funderat p\u00e5 den lite d\u00e5 och d\u00e5 men aldrig tagit tag i den.<\/p>\n\n\n\n

Men till slut fick det vara nog. F\u00f6r jag gillar verkligen den h\u00e4r klockan \u00e4ven fast tavlan inte \u00e4r i toppskick. S\u00e5 f\u00f6r n\u00e5gon m\u00e5nad sedan best\u00e4llde jag en ny balans. Det var enklast. En ”complete balance” inneh\u00e5ller f\u00f6r \u00f6vrigt balanshjul, balansaxel, balansfj\u00e4dern och liverrulle med sin liversten. Och jag k\u00f6pte en s\u00e5 kallad NOS. New Old Stock. Allts\u00e5 en del fr\u00e5n n\u00e4r det begav sig som aldrig anv\u00e4nts och ligger kvar i sin f\u00f6rpackning. I samma veva s\u00e5 k\u00f6rde jag resterande delar i reng\u00f6ringen s\u00e5 att allt var f\u00f6rberett tills balansen anl\u00e4nde. Jag kunde vid detta tillf\u00e4lle ha tjuvstartat och satt ihop resten av urverket. F\u00f6r balansen \u00e4r ju bland det sista man s\u00e4tter dit. Men jag gjorde inte det. Jag ville g\u00f6ra allt i ett svep.<\/p>\n\n\n\n

Och s\u00e5 kom dagen d\u00e5 balansen s\u00f6k upp. Denna g\u00e5ng var avs\u00e4ndarlandet Grekland. Man har snart k\u00f6pt delar fr\u00e5n halva jordklotet snart. Och denna leverant\u00f6r hade skickat med en extra del. En uppdragsaxel till detta urverk. Urverket \u00e4r f\u00f6r \u00f6vrigt ett ETA 735. Inte f\u00f6r att jag beh\u00f6vde den men det var en fin gest. S\u00e5dana leverant\u00f6rer sparar man g\u00e4rna bland l\u00e4nkarna. Vad vi kan se p\u00e5 detta urverk s\u00e5 st\u00e5r det Fortis p\u00e5 verkbryggan. Det \u00e4r ju en annan klocktillverkare. Inget konstigt med det i sig sj\u00e4lvt. Men i denna klocka s\u00e5 blev dit lite besynnerligt. Jag har inte hittat n\u00e5gra uppgifter om att Atlantic eller Fortis haft sina p\u00e5sar ihop. S\u00e5 antingen s\u00e5 har denna klocka f\u00e5tt ett donatorverk i sig n\u00e5gon g\u00e5ng. Det kan vara troligt att det \u00e4r s\u00e5. Det syns ju p\u00e5 tavlan att denna klocka sett fukt n\u00e5gon g\u00e5ng i tiden. Eller s\u00e5 har man helt enkelt tagit en brygga fr\u00e5n ett annat urverk. Nu spelar det ingen roll vilket. Jag bryr mig inte i detta fall.<\/p>\n\n\n\n

Det det var en del till som jag beh\u00f6vde byta. Och det var huvudfj\u00e4dern. Den var av den gamla typen av kolst\u00e5l och den har s\u00e4kert h\u00e4ngt med sedan begynnelsen. Men jag hade en passande p\u00e5 lager s\u00e5 det var inga problem. S\u00e5 nu var det \u00e4ntligen dags att skrida till verket. Pun intended. Den f\u00f6rsta testen jag g\u00f6r f\u00f6r att se att balansen oscillerar som den skall. Och h\u00e4r tog det stopp. Den ville knappt r\u00f6ra p\u00e5 sig. Och det var vid det h\u00e4r tillf\u00e4llet jag kom p\u00e5 att detta urverk har figurerat i tv\u00e5 varianter. Utan och med st\u00f6td\u00e4mpning. S\u00e5 det kan skilja lite p\u00e5 balansen p\u00e5 dessa l\u00f6sningar. S\u00e5 troligtvis hade jag f\u00e5tt tag p\u00e5 en balans avsedd f\u00f6r ett urverk utan st\u00f6td\u00e4mpning f\u00f6r balansen. S\u00e5 i det h\u00e4r l\u00e4get var det dags att ta reda p\u00e5 vad som egentligen skiljer p\u00e5 balansera. F\u00f6r jag t\u00e4nkte att om jag tar liverrullen fr\u00e5n den nya balansen och flyttade \u00f6ver till den gamla s\u00e5 b\u00f6r det fungera. Men icke. Leverrulen \u00e4r olika p\u00e5 balanserna ocks\u00e5. Men jag ville i alla fall testa. Balansen ville inte oscillera fritt d\u00e5 heller. Det hade den ju gjort innan utan liverrulle. S\u00e5 vad jag kunde konstatera var att liverrullen \u00e4r n\u00e5got h\u00f6gre p\u00e5 en balans utan st\u00f6td\u00e4mpning. Och den tog i s\u00e4ttningen p\u00e5 detta urverk som hade st\u00f6td\u00e4mpning f\u00f6r balansen. Tillbaka till ruta ett. Det var bara att ge sig ut att leta efter en balans som \u00e4r anpassad f\u00f6r st\u00f6td\u00e4mpning. Ytterligare tre veckor gick innan jag fick hem den. Denna g\u00e5ng fr\u00e5n Canada. Och det \u00e4r s\u00e5 h\u00e4r det \u00e4r n\u00e4r man jagar delar till gamla klockor. Man hittar dem \u00f6ver hela v\u00e4rlden. Men nu det blev det \u00e4ntligen r\u00e4tt. Nu oscillerar balansen fritt som den skall. \u00c4ntligen kan jag g\u00e5 vidare. Och de \u00f6vriga testerna p\u00e5 funktionsgupperna gick bra.<\/p>\n\n\n\n

Vi kanske \u00e4ven skall prata lite om boetten ocks\u00e5. Den har formen av vad man brukar kalla tank. De ser helt enkelt ut som en gammal stridsvagn ovanifr\u00e5n. Glaset var v\u00e4ldigt repigt. Och n\u00e4r det g\u00e4ller s\u00e5 kallade formglas s\u00e5 \u00e4r det alltid lite sv\u00e5rare att hitta nya. Formglas kallas allts\u00e5 ett glas som inte \u00e4r runt. Men h\u00e4r var det i alla fall ett akrylglas s\u00e5 det kan med f\u00f6rdel poleras. Men det \u00e4r aldrig en bra id\u00e9 att g\u00f6ra det n\u00e4r det sitter p\u00e5 plats. D\u00e5 kan man r\u00e5ka komma \u00e5t boetten ocks\u00e5. S\u00e5 jag tar s\u00e5 gott som alltid ur glaset n\u00e4r jag polerar det. N\u00e4r det g\u00e4ller formglas s\u00e5 \u00e4r det ofta limmade dit. Egentligen det enda st\u00e4llet och situationen d\u00e4r lim \u00e4r ok i en klocka. Men man anv\u00e4nder inte vilket lim som helst. Man anv\u00e4nder att lim som h\u00e4rdar av uv-ljus. Det g\u00f6r att man kan applicera limmet noggrant utan stress utan att riskera att det skall h\u00e4rda f\u00f6r tidigt. N\u00e4r glaset sedan satts p\u00e5 plats s\u00e5 anv\u00e4nder man uv-ljus f\u00f6r att limmet skall h\u00e4rda.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 var det det h\u00e4r med visarna. Vem som helst kan se att det inte stod r\u00e4tt till innan. Alla tre vat troligtvis omaka med varandra. Nu har jag en del visare. Och dessutom har jag l\u00e5nat hem ett g\u00e4ng askar med visare av en bekant som har jobbat mycket med klockor innan. S\u00e5 jag hade v\u00e4l ca 2000-3000 visare att v\u00e4lja mellan. Och tro inte att de var sorterade. S\u00e5 jag visste att jag hade ett tids\u00f6dande jobb framf\u00f6r mig. F\u00f6r sj\u00e4lvklart s\u00e5 finns det flera av m\u00e5tt som m\u00e5ste st\u00e4mma. Sedan skall de ju passa klockan i utseende ocks\u00e5. Men f\u00f6r det f\u00f6rsta s\u00e5 skall de ju passa de axlar och hjul de skall sitta p\u00e5. Sedan skall de ju ha r\u00e4tt l\u00e4ngd s\u00e5 det ser bra ut p\u00e5 tavlan. Och sist men absolut inte minst s\u00e5 skall de ju passa in i utseende. S\u00e5 h\u00e4r satt jag med upp till 3000 osorterade visare. Och jag \u00f6verdriver inte om detta tog mig tre timmar. Troligtvis mer f\u00f6r jag gjorde det i tv\u00e5 omg\u00e5ngar. Och skall jag vara \u00e4rlig s\u00e5 blev jag inte riktigt n\u00f6jd i alla fall. Jag hade helst velat ha visare som \u00e4r bronsf\u00e4rgade eller m\u00f6jligtvis ros\u00e9guld. De hade passat b\u00e4ttre ihop med text och \u00f6vriga f\u00e4lt p\u00e5 tavlan. Men nu \u00e4r det som det \u00e4r. Det h\u00e4r vad jag kom fram till just nu. Och det f\u00e5r duga tills vidare. F\u00f6r nu vill jag verkligen b\u00f6rja anv\u00e4nda klockan. Jag har best\u00e4llt ett band till klockan. Den har n\u00e4mligen det lite udda m\u00e5ttet 17mm mellan bandhornen. Och bandet jag best\u00e4llde g\u00e5r ned till 14mm vid sp\u00e4nnet. Det g\u00f6r det lite mer diskret och lyfter fram klockan lite mer. F\u00f6r det som jag tillf\u00e4lligt satt p\u00e5 tar \u00f6ver lite f\u00f6r mycket.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 till slut \u00e4r denna klocka \u00e4ntligen klar. Visst, jag kanske har spenderat mer pengar och tid p\u00e5 den \u00e4n vad jag t\u00e4nkt fr\u00e5n b\u00f6rjan. Men vad spelar det f\u00f6r roll egentligen om man verkligen gillar en klocka? Urverket g\u00e5r riktigt bra och glaset \u00e4r ok igen. Kan det bli \u00e4nnu en favorit? Ja, jag tror faktiskt det. Rektangul\u00e4rt \u00e4r kul.<\/p>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n<\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Jag har s\u00e4kert skrivit om historien om Atlantic tidigare. Men det kan vara ett tag sedan s\u00e5 vi repeterar v\u00e4l lite. Grunden till f\u00f6retaget skapades av Eduard Kummer 1888 i Bettlach. En liten by i Schweiz inte s\u00e5 l\u00e5ngt fr\u00e5n Grenchen. Kummer var f\u00f6dd 1845. 26:e mars f\u00f6r att vara exakt. Han jobbade m\u00e5nga \u00e5r […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":2800,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[179,214,213],"class_list":["post-2799","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-urkul-se","tag-atlantic","tag-eta-735","tag-tank"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2799","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2799"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2799\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2815,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2799\/revisions\/2815"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/2800"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2799"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=2799"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=2799"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}