{"id":3306,"date":"2024-07-29T19:54:14","date_gmt":"2024-07-29T17:54:14","guid":{"rendered":"https:\/\/urkul.se\/?p=3306"},"modified":"2024-07-29T19:54:37","modified_gmt":"2024-07-29T17:54:37","slug":"zelus-oljedepan","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/urkul.se\/?p=3306","title":{"rendered":"Zelus, oljedep\u00e5n"},"content":{"rendered":"\n

N\u00e4r denna klocka kom till mig s\u00e5 var det med beskrivningen att den inte gick s\u00e5 bra. Och det kan man verkligen s\u00e4ga. N\u00e4r \u00e4garen hade testat s\u00e5 visade sig det att den fortade sig 40 minuter p\u00e5 12 timmar. Det \u00e4r r\u00e4tt rej\u00e4lt. Det \u00e4r s\u00e4kert 10 g\u00e5nger mer \u00e4n vad det g\u00e5r att rucka (justera) ett urverk. S\u00e5 h\u00e4r m\u00e5ste det vara n\u00e5got problem med balansen som g\u00f6r att den oscillerar som om den f\u00e5tt en panikattack.<\/p>\n\n\n\n

Men om vi skall prata lite historia f\u00f6rst. Och n\u00e4r det g\u00e4ller Zelus s\u00e5 tog det tv\u00e4rstopp. Jag hittar ingen historik om dem alls. Jag hittar gamla kronografer med detta namn men ingen historia. Lite trist. Men s\u00e5 \u00e4r det ibland. M\u00e5nga m\u00e4rken d\u00f6k upp och f\u00f6rsvann sedan ganska snabbt. Och kanske var det med flit. En liknande klocka d\u00f6k s\u00e4kert upp med ett annat namn i st\u00e4llet. Man s\u00e4ger ju att man skall fiska i m\u00e5nga vatten.<\/p>\n\n\n\n

Men om vi \u00f6ppnar klockan s\u00e5 hittar vi ett urverk som \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n ok\u00e4nt. Det \u00e4r snarare en legendar. D\u00e4r sitter n\u00e4mligen ett Landeron 248. Denna familj med urverk, som 1937 startade med Landeron 47, tillverkades det \u00f6ver 3,5 miljoner exemplar av fr\u00e5n 1937 fram till 1970. Vi kan j\u00e4mf\u00f6ra det med Omega och deras mest framg\u00e5ngsrika urverksserie, caliber 30, som tillverkades i ca 3 miljoner exemplar mellan 1939 och 1963. Sug p\u00e5 den en stund.<\/p>\n\n\n\n

Br\u00f6derna Charles Alfred och Aim\u00e9 Auguste startade sitt f\u00f6retag Charles Hahn & Cie 1873. Charles gick dock bort ett par \u00e5r senare och f\u00f6retaget d\u00f6ptes om till Hahn Fr\u00e8res et Cie. Rodret togs dock \u00f6ver av Charles son, som ocks\u00e5 hette Charles, och flera \u00e5r senare d\u00f6pte man tillbaka f\u00f6retaget till Charles Hahn & Cie. S\u00e5 var kommer d\u00e5 namnet Landeron ifr\u00e5n? Jo det var d\u00e4r man huserade. Le Landeron \u00e4r en ort i v\u00e4stra Schweiz, i kantonen Neuch\u00e2tel, drygt fyra mil v\u00e4ster om Bern.<\/p>\n\n\n\n

Man blev f\u00f6rh\u00e5llandevis snabbt k\u00e4nda f\u00f6r sina v\u00e4lgjorda urverk. Redan p\u00e5 1880-talet s\u00e5 fick man priser for sin h\u00f6ga kvalitet. Och deras specialitet vid den h\u00e4r tiden var mindre urverk till damur. Men det skulle senare \u00e4ndras. 1927 s\u00e5 ansl\u00f6t man sig till den nystartade koncernen Ebauches SA. En av historiens st\u00f6rsta och viktigaste tillverkare av urverk. Andra f\u00f6retag som ingick i koncernen vid den h\u00e4r tiden var bland annat A. Schild (AS) och Fabrique d\u2019Horlogerie de Fontainemelon (FHF). Och stora namn som senare anst\u00f6t sig var Felsa, Bovet, ETA, Fleurier, Unitas, Bettlach, Peseux, Valjoux och m\u00e5nga fler.<\/p>\n\n\n\n

Men om vi skall titta lite n\u00e4rmare p\u00e5 den serie av urverk som detta urverk tillh\u00f6r. I mitten av 30-talet s\u00e5 skulle Landeron n\u00e4mligen ta fram en ny typ av teknik i kronografer. Man var tidigare k\u00e4nd f\u00f6r sina kronografer med pelarhjul som huvuddel f\u00f6r funktionerna. Detta var ett patent som Breitling hade och Landeron hade exklusiv r\u00e4tt att tillverka kronografer med denna teknik. Men patentet var p\u00e5 v\u00e4g att l\u00f6pa ut p\u00e5 30-talet och Landeron gnuggade genikn\u00f6larna f\u00f6r att f\u00e5 fram en ny teknik. Och 1937 s\u00e5 presenterade man Landeron 47 med tekniken ”cam shifting chronograph”. \u00c5ret efter s\u00e5 kom 48 d\u00e4r man tagit bort nollst\u00e4llningen via kronan. Och h\u00e4r \u00e4r det l\u00e4ge f\u00f6r att ber\u00e4tta hur knapparna fungerar p\u00e5 denna serie av urverk. Lite annorlunda \u00e4n ”normalt”. Kronografen startas med den \u00f6vre knappen vid kl 2. Sedan stoppas den med den undre knappen vid kl 4. Och p\u00e5 Landeron 47 s\u00e5 nollst\u00e4llde man genom att trycka p\u00e5 kronan. Detta tog man som sagt bort p\u00e5 48 och nollst\u00e4llningen hamnade p\u00e5 samma knapp som man stoppar kronografen.<\/p>\n\n\n\n

Efter andra v\u00e4rldskriget s\u00e5 d\u00f6k Landeron 148 upp. Man hade modifierat lite n\u00e4r det g\u00e4ller hur armarna jobbar n\u00e4r man trycker p\u00e5 knapparna. Ytterligare modifieringar gjordes senare och 248 s\u00e5g dagens ljus. Ut\u00f6ver dessa grundurverk s\u00e5 gjordes det \u00e4ven andra modeller med bland annat kalenderfunktioner av olika slag.<\/p>\n\n\n\n

Det h\u00e4r blev mycket historia inser jag. Men som ni kanske f\u00f6rst\u00e5tt tidigare s\u00e5 gillar jag verkligen Landeron. Men om vi nu skall g\u00e5 tillbaka till problemen med denna klocka. Jag skrev ”Zelus, oljedep\u00e5n” som rubrik till detta inl\u00e4gg. Och det \u00e4r f\u00f6r att detta urverk var enormt \u00f6veroljat. Det var definitionen av vad man brukar kalla f\u00f6r ett ”fish and chips movement”. Jag fick \u00e4ven reng\u00f6ra baksidan av urtavlan extra noga p\u00e5 grund av all \u00f6verfl\u00f6dig olja. Jag har tagit lite extra bilder f\u00f6r att visa vilka enorma m\u00e4ngder av olja jag hittade. En av bilderna \u00e4r en n\u00e4rbild p\u00e5 spiralen (balansfj\u00e4dern) d\u00e4r man ser hur varven klamrar sig fast i varandra p\u00e5 grund av oljan. H\u00e4r skall det f\u00f6r \u00f6vrigt inte vara n\u00e5gon olja alls. Man ser \u00e4ven hur kapil\u00e4rkraften h\u00e5ller fast en droppe olja mellan tv\u00e5 varv. Helt galet. Och det h\u00e4r \u00e4r uteslutet orsaken till varf\u00f6r klockan gick s\u00e5 mycket f\u00f6r fort. Jag har tjatat om detta f\u00f6rut. Mer olja skapar ALLTID mer problem! Den enda orsaken till att man oljar p\u00e5 detta s\u00e4tt \u00e4r av okunnighet och\/eller f\u00f6r att man vill f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 en klocka att g\u00e5 inf\u00f6r en f\u00f6rs\u00e4ljning. Hur den g\u00e5r verkar man inte bry sig om. Man blir faktiskt lite m\u00f6rkr\u00e4dd.<\/p>\n\n\n\n

Men f\u00f6rdelen med f\u00f6r mycket olja \u00e4r att det g\u00e5r l\u00e4tt att f\u00e5 bort. Och som man sk\u00e4mtsamt brukar s\u00e4ga s\u00e5 h\u00e5ller det rosten borta. \ud83d\ude09 Med allt rent igen kunde jag dock konstatera tv\u00e5 saker. Spiralen drog lite snett. S\u00e5 den beh\u00f6vde jag justera. Men \u00e4ven s\u00e5 var avst\u00e5ndet mellan ruckningsstiften f\u00f6r stort. Detta avst\u00e5nd skall vara minimalt men \u00e4nd\u00e5 inte kl\u00e4mma om den del av spiralen som l\u00f6per mellan dem. S\u00e5 efter reng\u00f6ring och ny olja i r\u00e4tt m\u00e4ngd samt justeringarna s\u00e5 g\u00e5r detta urverk som det skall igen. Jag bytte \u00e4ven huvudfj\u00e5dern f\u00f6r den yttre \u00e4nden var skadad och det \u00e4r inte bra. D\u00e5 kan den tappa taget om den kant i fj\u00e4derhustet som h\u00e5ller den p\u00e5 plats. Och h\u00e4nder det med mycket kraft kvar i fj\u00e4dern s\u00e5 kan sn\u00e4rten som uppst\u00e5r skada b\u00e5de trumma och verkhjul. Sedan fick jag ocks\u00e5 justera en avl\u00e5ng fj\u00e4der som skall trycka lite l\u00e4tt mot undersidan av kronografhjulet. Denna g\u00f6r s\u00e5 att sekundvisaren f\u00f6r kronografen sveper lite j\u00e4mnare. Denna l\u00f6ning anv\u00e4nder man ofta \u00e4ven p\u00e5 vanliga urverk f\u00f6r att sekundvisaren skall svepa j\u00e4mnare. Men h\u00e4r var dock denna fj\u00e4der alltf\u00f6r mycket b\u00f6jd. Det resulterar i att den trycker f\u00f6r mycket mot kronografhjulet och d\u00e5 tappar man on\u00f6digt mycket kraft n\u00e4r kronografen g\u00e5r. <\/p>\n\n\n\n

Jag m\u00e5ste s\u00e4ga att detta \u00e4r en v\u00e4ldigt vacker klocka. Urtavlan \u00e4r i fantastiskt skick f\u00f6r att vara ca 60-70 \u00e5r gammal klocka. Boetten har lite repor men vad g\u00f6r det. Det \u00e4r klockans historia. Och den skall man inte enligt min mening g\u00f6ra n\u00e5got \u00e5t. S\u00e5 om jag skall summera riktigt kort s\u00e5 \u00e4r jag v\u00e4ldigt avis p\u00e5 \u00e4garen f\u00f6r denna klocka.<\/p>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n<\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

N\u00e4r denna klocka kom till mig s\u00e5 var det med beskrivningen att den inte gick s\u00e5 bra. Och det kan man verkligen s\u00e4ga. N\u00e4r \u00e4garen hade testat s\u00e5 visade sig det att den fortade sig 40 minuter p\u00e5 12 timmar. Det \u00e4r r\u00e4tt rej\u00e4lt. Det \u00e4r s\u00e4kert 10 g\u00e5nger mer \u00e4n vad det g\u00e5r att […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":3307,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[64,242,241],"class_list":["post-3306","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-urkul-se","tag-landeron","tag-landeron-248","tag-zelus"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3306","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3306"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3306\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3330,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3306\/revisions\/3330"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/3307"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3306"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=3306"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=3306"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}