{"id":3507,"date":"2024-10-05T17:08:39","date_gmt":"2024-10-05T15:08:39","guid":{"rendered":"https:\/\/urkul.se\/?p=3507"},"modified":"2024-10-05T17:08:39","modified_gmt":"2024-10-05T15:08:39","slug":"seiko-seikomatic-r-med-en-riktigt-cool-tavla","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/urkul.se\/?p=3507","title":{"rendered":"Seiko Seikomatic-R med en riktigt cool tavla."},"content":{"rendered":"\n

Dessutom s\u00e5 \u00e4r tavlan i gott skick. Den har en liten skada n\u00e4ra kl 10. Jag f\u00f6rs\u00f6kte f\u00e5 bort den med ljummet destillerat vatten och en mjuk svabb. Men det var ett ingrepp som letat sig ned under skyddslacken s\u00e5 det gick inte att g\u00f6ra n\u00e5got \u00e5t. Klockan \u00e4r fr\u00e5n maj 1966. Seiko har n\u00e4mligen haft ett system sedan l\u00e4nge tillbaka som visar b\u00e5de \u00e5r och m\u00e5nad n\u00e4r klockan producerades. Det st\u00e5r 840 p\u00e5 rotorn vilket indikerar viket urverk det \u00e4r. Denna ben\u00e4mning \u00e4ndrades dock till 8305 d\u00e5 man ville ha fyrst\u00e4lliga ben\u00e4mningar p\u00e5 alla sina urverk. Detta urverk s\u00e5g f\u00f6r \u00f6vrigt dagens ljus f\u00f6rsta g\u00e5ngen i b\u00f6rjan av 1964. Urverket har motstenar p\u00e5 b\u00e5de g\u00e5nghjulet och fj\u00e4rde hjulet f\u00f6rutom sj\u00e4lvklart balansen. Denna typ av st\u00f6ts\u00e4kring fr\u00e5n Seiko kallas f\u00f6r \u00f6vrigt Diashock.<\/p>\n\n\n\n

Och om vi nu skall ta och prata om motstenar. Allts\u00e5 stenar som ligger ovanp\u00e5 h\u00e5lstenen\/lagerbanan f\u00f6r tappen. Varf\u00f6r g\u00f6r man s\u00e5 h\u00e4r? En av orsakerna \u00e4r sj\u00e4lvklart st\u00f6td\u00e4mpningen. F\u00e5r klockan sig en sm\u00e4ll s\u00e5 kan motstenen r\u00f6ra sig lite under lyrfj\u00e4dern och d\u00e4rmed d\u00e4mpa st\u00f6ten f\u00f6r tappen s\u00e5 den inte skadas s\u00e5 l\u00e4tt. I alla fall f\u00f6r en sm\u00e4ll som sker v\u00e5gr\u00e4tt med klockan. F\u00e5r klockan sig en sm\u00e4ll fr\u00e5n sidan s\u00e5 hj\u00e4lper denna l\u00f6sning f\u00f6ga. En sm\u00e4ll fr\u00e5n sidan \u00e4r alltid en stor risk. Men motstenen har \u00e4ven en annan funktion. M\u00e5nga tror att det endast har med h\u00f6jdluften att g\u00f6ra. Men det \u00e4r faktiskt bara en bonus. Den verkliga vinsten handlar om friktion.<\/p>\n\n\n\n

Jag skall f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rklara i ord. Det man kallar f\u00f6r tapp \u00e4r den sista biten i \u00e4nden p\u00e5 axeln till ett hjul. Den \u00e4r v\u00e4ldigt tunn. Oftast runt 1\/10 av en mm och ibland mindre. Innan sj\u00e4lva tappen s\u00e5 \u00e4r axeln lite gr\u00f6vre. Det \u00e4r den ytan mellan diamerarna p\u00e5 axeln som g\u00e5r mot h\u00e5lstenen\/lagerbanan och skapar friktionen n\u00e4r det inte finns n\u00e5gon motsten. N\u00e4r det finns en motsten s\u00e5 \u00e4r det en annan historia. D\u00e5 \u00e4r det \u00e4nden p\u00e5 tappen. Och den \u00e4r inte flat. Den \u00e4r rundad. S\u00e5 friktionen \u00e4r s\u00e5 minimal som den kan bli. Men nu handlar det ju om st\u00e5l mot en sten. 7,5 p\u00e5 Mohs skalan f\u00f6r h\u00e4rdat st\u00e5l och 9 f\u00f6r rubiner som anv\u00e4nds f\u00f6r stenarna. Och sedan ca skiftet 1800\/1900-talen s\u00e5 \u00e4r rubinerna konstgjorda vilket gav dem b\u00e4ttre kvalit\u00e9.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 vi har h\u00e4rdat st\u00e5l p\u00e5 7,5 och rubiner p\u00e5 9. Vilket material tror ni ger sig f\u00f6rst? Jo sj\u00e4lvklart \u00e4r det st\u00e5let. Och om vi nu pratar om \u00e4ndarna p\u00e5 tapparna s\u00e5 kan de bli flata om det g\u00e5r torrt utan service en l\u00e4ngre tid. Och d\u00e5 blir ju sj\u00e4lvklart friktionen st\u00f6rre. Jag har varit med om att den ena \u00e4nden p\u00e5 en axels tappar har slitits medan den andra \u00e4r ok. Det kan enklast f\u00f6rklarats med att antingen att sidorna har oljas med olika m\u00e4ngd s\u00e5 det har g\u00e5tt torrt tidigare p\u00e5 ena sidan \u00e4n andra. Men det som \u00e4r mest troligt \u00e4r att en klocka l\u00e4ggs oftast med tavla upp n\u00e4r den inte anv\u00e4nds. S\u00e5 den g\u00e5r mest i detta l\u00e4ge. Och \u00e4r allt torrt s\u00e5 slits ju ena \u00e4nden av axeln mest d\u00e5. N\u00e4r jag m\u00e4ter upp ett urverk p\u00e5 timegrafern och f\u00e5r olika resultat p\u00e5 amplituden mellan tavla upp och tavla ned s\u00e5 dubbelkollar jag bland annat alltid tapparnas \u00e4ndar. Lyckligtvis s\u00e5 finns det verktyg f\u00f6r att fixa detta. Man formar helt enkelt om de flata tapparna s\u00e5 de blir runda igen. Det finns f\u00e5 yrken som har s\u00e5 m\u00e5nga verktyg som urmakare har.<\/p>\n\n\n\n

Men nu l\u00e4mnar vi tekniken. Det \u00e4r dags att prata om denna klocka. Det \u00e4r vad man skulle kunna kalla f\u00f6r en kostymklocka. Den \u00e4r relativt tunn och v\u00e4ldigt stilfull. Och den \u00e4r faktiskt hela 38mm i diameter. I detta fall har Seiko h\u00e5llt ned h\u00f6jden p\u00e5 urverket genom att baka in automatiken p\u00e5 samma niv\u00e5 som verkhjulen. Oftast l\u00e4ggs automatiken ovanp\u00e5 verk och fj\u00e4derhusbryggorna. Det g\u00f6r i praktiken urverket tjockare. Denna \u00e4r slim och vacker och har v\u00e4ldigt snygga bandhorn. Och p\u00e5 timegrafern s\u00e5 svek den inte heller efter service. Den var ganska skitig n\u00e4r den kom till mig. Och i fj\u00e4derhuset s\u00e5g det ut som om man hade sm\u00f6rjt med spillolja. Och mycket s\u00e5dan. Tavla upp och tavla ned var i praktiken identiska efter service. Och tillsammans med de vertikala positionerna s\u00e5 gav den ett delta p\u00e5 ca 20 sekunder. Visst, jag fick justera ruckningsstiften och spiralens position mellan dem. Men det \u00e4r ofta ett ingrepp man r\u00e5kar ut f\u00f6r. H\u00e4r var faktiskt ruckningsstiften s\u00e5 pass t\u00e4ta s\u00e5 att de kl\u00e4mde om spiralen. Det hade inte tidigare fixare noterat, eller brytt sig om, s\u00e5 man hade justerat ruckningsarmen \u00e4nda mot f\u00e4stet f\u00f6r spiralen f\u00f6r att f\u00e5 den g\u00e5 r\u00e4tt. Klockan hade helt klart g\u00e5tt f\u00f6r fort och man gjorde den enda justeringen man visste om. Skjuta p\u00e5 ruckningsarmen. Men ju t\u00e4tare ruckningsstiften \u00e4r dest\u00e5 fortare g\u00e5r urverket. S\u00e5 med r\u00e4tt avst\u00e5nd p\u00e5 ruckningsstiften s\u00e5 l\u00f6stes detta.<\/p>\n\n\n\n

Meshl\u00e4nken som klockan kom med tog jag bort. Den var s\u00e5 pass sliten s\u00e5 vissa stift satt v\u00e4ldigt l\u00f6st och sl\u00e4ppte taget ibland vilket kan leda till att man tappar klockan. Jag kommer att meddela detta f\u00f6r \u00e4garen n\u00e4r den \u00f6verl\u00e4mnas. S\u00e5 f\u00f6r slutbilden fick den ett svart l\u00e4derband med s\u00f6mmar i st\u00e4llet. Jag gillar verkligen denna klocka. Tavlan \u00e4r fantastisk snygg med sin n\u00e5got moderna design f\u00f6r denna tid. Kanske det \u00e4r s\u00e5 att jag kommer leta upp en liknande till mig sj\u00e4lv. \ud83d\ude0a<\/p>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n<\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Dessutom s\u00e5 \u00e4r tavlan i gott skick. Den har en liten skada n\u00e4ra kl 10. Jag f\u00f6rs\u00f6kte f\u00e5 bort den med ljummet destillerat vatten och en mjuk svabb. Men det var ett ingrepp som letat sig ned under skyddslacken s\u00e5 det gick inte att g\u00f6ra n\u00e5got \u00e5t. Klockan \u00e4r fr\u00e5n maj 1966. Seiko har n\u00e4mligen […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":3508,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[41,260,259,258],"class_list":["post-3507","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-urkul-se","tag-seiko","tag-seiko-8305","tag-seiko-840","tag-seikomatic-r"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3507","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3507"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3507\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3526,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3507\/revisions\/3526"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/3508"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3507"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=3507"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=3507"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}