{"id":430,"date":"2022-04-12T11:43:00","date_gmt":"2022-04-12T09:43:00","guid":{"rendered":"https:\/\/urkul.se\/?p=430"},"modified":"2024-04-12T10:29:50","modified_gmt":"2024-04-12T08:29:50","slug":"seiko-seahorse","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/urkul.se\/?p=430","title":{"rendered":"Seiko Seahorse"},"content":{"rendered":"\n

Vad s\u00e4ger ni? Skall vi ta en Seiko till? Ja det g\u00f6r vi. Denna g\u00e5ng en med automatik och datum.<\/p>\n\n\n\n

Seiko Seahorse fr\u00e5n 1966. Nu har jag skrivit om Seikos historia tidigare s\u00e5 jag skippar det denna g\u00e5ng. Urverket i denna klocka \u00e4r ett 7625D. Seiko var helt klart innovat\u00f6rer. De hade flera egna l\u00f6sningar f\u00f6r att \u00e5stadkomma en klockas olika funktioner. Ofta med f\u00e4rre delar \u00e4n konkurrenterna. 1959 kom de ut med en ny konstruktion f\u00f6r automatisk uppdragning av urverk. ”The magic <\/a>lever”. Bantar man ned antal delar som \u00e4r grunden till den automatiska uppdragningen i bland annat detta urverk s\u00e5 \u00e4r det inte fler \u00e4n tre stycken. Och d\u00e5 lyckades man \u00e4nd\u00e5 med att klockan drogs upp vilket h\u00e5ll sj\u00e4lva rotorn \u00e4n snurrade \u00e5t. Rolex beh\u00f6vde sex delar i sitt urverk 3135 som tillverkades i hela 35 \u00e5r. ETA hade samma antal delar f\u00f6r sitt v\u00e4lanv\u00e4nda urverk 2824.<\/p>\n\n\n\n

De tre delarna \u00e4r till exempel p\u00e5 detta urverk f\u00f6ljande. Ett kullager med en excentrisk axel. Den sitter allts\u00e5 inte i mitten. En del med tv\u00e5 armar d\u00e4r \u00e4ndarna \u00e4r olika vinklade. Samt ett kugghjul med snedst\u00e4llda kuggar. Det \u00e4r allt! Den ena armen trycker p\u00e5 hjulets kuggar medan den andra drar i dem. Och det funkar som sagt \u00e5t b\u00e5da h\u00e5llen. Ganska genialiskt faktiskt. Fast det finns en nackdel med denna konstruktion. Det g\u00e5r inte att dra upp den manuellt. Den m\u00e5ste dras upp via rotorn och automatiken. Lite jobbigt n\u00e4r den legat och dragit ur sig helt.<\/p>\n\n\n\n

I \u00f6vrigt s\u00e5 var det en ganska normal service faktiskt. Det enda jag fick lite problem med var beat error. Det v\u00e4rdet for okontrollerat upp och ned beroende min justering. Orsaken till detta \u00e4r kan vara flera. Magnetism kan vara en av dem. Men jag hade redan avmagnetiserat urverket s\u00e5 det var troligtvis inte orsaken. En annan orsak kan vara att ruckningspinnarna (timing pins p\u00e5 engelska) sitter f\u00f6r t\u00e4tt. Och s\u00e5 var det i detta fall. De n\u00f6p n\u00e4stan om balansfj\u00e4dern. S\u00e5 jag fick justera den tunnare av dem. N\u00e4r jag tittade med luppen s\u00e5 syntes det att den var inte helt rak. Den hade vad man i racingsammanhang brukar kalla f\u00f6r en chikan. Allts\u00e5 tv\u00e5 snabba b\u00f6jar p\u00e5 raken \u00e5t vardera h\u00e5llet. Den mindre av ruckningspinnarna \u00e4r v\u00e4ldigt smal. S\u00e5 h\u00e4r f\u00e5r man vara v\u00e4ldigt f\u00f6rsiktig s\u00e5 den inte g\u00e5r av. Jag r\u00e4tade inte ut chikanen utan s\u00e5g bara till att avst\u00e5ndet var tillr\u00e4ckligt d\u00e4r balansfj\u00e4dern g\u00e5r mellan pinnarna. D\u00e4r var den smalare av dem n\u00e4mligen rak. Chikanen befanns sig h\u00f6gre upp och gjorde ingen skada. Men helt klart har n\u00e5gon varit h\u00e4r och f\u00f6rs\u00f6kt att justera. Men med r\u00e4tt avst\u00e5nd p\u00e5 pinnarna gick det mycket b\u00e4ttre att justera beat error. Beat error \u00e4r f\u00f6r \u00f6vrigt skillnaden p\u00e5 hur balanshjulet sv\u00e4nger \u00e5t ena h\u00e5llet respektive andra h\u00e5llet i millisekunder. H\u00e4r brukar man godta ett v\u00e4rde p\u00e5 1. Jag fick ned denna till 0,1.<\/p>\n\n\n\n

Glaset fick sig \u00e4ven en polering. Det var inte direkt i d\u00e5ligt skick men det fanns n\u00e5gra repor som jag kunde ta tag i. N\u00e5gra andra satt i avrundningen p\u00e5 kanten och dessa f\u00e5r man vara f\u00f6rsiktig med. Man vill ju inte \u00e4ndra profilen p\u00e5 glaset.<\/p>\n\n\n\n

Nu kan den h\u00e4r klockan fungera i m\u00e5nga \u00e5r till bara den f\u00e5r lite tillsyn d\u00e5 och d\u00e5. Man brukar ju s\u00e4ga att vart femte \u00e5r \u00e4r ett bra intervall f\u00f6r service f\u00f6r ett mekaniskt urverk. Nu kommer de flesta klockor fungera bra efter fem \u00e5r. Men det \u00e4r ungef\u00e4r h\u00e4r oljan inte g\u00f6r sitt jobb l\u00e4ngre och slitage uppkommer i st\u00e4llet. T\u00e4nk g\u00e4rna p\u00e5 det. Det kommer att kr\u00e4vas st\u00f6rre insatser p\u00e5 en klocka d\u00e4r slitage b\u00f6rjat p\u00e5verka g\u00e5ngen m\u00e4rkbart.<\/p>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n<\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vad s\u00e4ger ni? Skall vi ta en Seiko till? Ja det g\u00f6r vi. Denna g\u00e5ng en med automatik och datum. Seiko Seahorse fr\u00e5n 1966. Nu har jag skrivit om Seikos historia tidigare s\u00e5 jag skippar det denna g\u00e5ng. Urverket i denna klocka \u00e4r ett 7625D. Seiko var helt klart innovat\u00f6rer. De hade flera egna l\u00f6sningar […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":452,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[41,47],"class_list":["post-430","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-urkul-se","tag-seiko","tag-seiko-7625d"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/430","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=430"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/430\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":454,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/430\/revisions\/454"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/452"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=430"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=430"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=430"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}