{"id":999,"date":"2022-10-26T17:38:00","date_gmt":"2022-10-26T15:38:00","guid":{"rendered":"https:\/\/urkul.se\/?p=999"},"modified":"2024-04-13T11:06:01","modified_gmt":"2024-04-13T09:06:01","slug":"junghans","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/urkul.se\/?p=999","title":{"rendered":"Junghans"},"content":{"rendered":"\n

Och nu blir det reklamfilm, nej v\u00e4nta, historielektion menar jag ju.<\/p>\n\n\n\n

Junghans startades redan 1861 av Erhard Junghans och han sv\u00e5ger Jakob Zeller-Tobler i Schramberg, Tyskland. F\u00f6retaget hette fr\u00e5n b\u00f6rjan kort och gott Junghans and Tobler. Fr\u00e5n b\u00f6rjan gjorde man delar till andra f\u00f6retag i trakten. Men 1866 s\u00e5 var det dags f\u00f6r deras f\u00f6rsta egna klocka. Kort d\u00e4refter s\u00e5 g\u00e5r Erhard bort och hans fru tog \u00f6ver hj\u00e4lmen f\u00f6r f\u00f6retaget. Senare tog deras s\u00f6ner Erhard Jr och <\/a>Arthur \u00f6ver. Arthur h\u00e4mtade inspiration fr\u00e5n USA d\u00e4r han spenderade mycket tid.<\/p>\n\n\n\n

1888 s\u00e5 skapade man sin klassiska logga. En stj\u00e4rna med ett J i mitten. Fr\u00e5n b\u00f6rjan var stj\u00e4rnan femuddig men \u00e4ndrades senare till en \u00e5ttauddig. 1890 s\u00e5 gjorde man sitt legendariska urverk Calibre 10. Det blev deras standardurverk i \u00f6ver 50 \u00e5r utan att modifieras n\u00e5got under den tiden. 1903 skall man ha varit v\u00e4rldens st\u00f6rsta klocktillverkare med 3000 anst\u00e4llda och 3000000 producerade urverk om \u00e5ret. Det \u00e4r i snitt ca 8200 om dagen. Men det tog till 1928 innan man gjorde ett armbandsur. Och d\u00e5 satte man inte i n\u00e5got eget urverk utan det kom fr\u00e5n en annan tysk tillverkare vid namn Ruhla. Men tv\u00e5 \u00e5r senare hade man korrigerat detta och hade egna urverk \u00e4ven i armbandsklockorna. 1946 gjorde man sin f\u00f6rsta klocka med kronograf J88. J-serien ans\u00e5gs f\u00f6r \u00f6vrigt som n\u00e5gra av de b\u00e4sta p\u00e5 50-talet. 1972 fick man uppdraget som ”official timekeeper” p\u00e5 olympiaden i M\u00fcnchen.<\/p>\n\n\n\n

Junghans hade ett l\u00e5ngvarigt samarbete med den Schweiziska designern Max Bill. Max jobbade mycket med disignfilosofin Bauhaus. Staatliches Bauhaus var en konstskola som startades 1919 i tyska Weimar. Deras m\u00e5tto var att konst och teknologi skulle sm\u00e4lta in i den ideala formgivningen. Den ursprungliga rektorn Walter Gropius id\u00e9 var ”genom enheten mellan konstn\u00e4rlig och hantverksm\u00e4ssig utbildning hitta tillbaks till ett enhetligt estetiskt kulturuttryck”. Skolan lades sedan ned 1933. Och nu blir det fr\u00e5gestund. Varf\u00f6r tror ni att den lades ned just 1933? Men tittar man p\u00e5 Max design s\u00e5 kan man se hur han implementerade filosofin fr\u00e5n Bauhaus.<\/p>\n\n\n\n

Denna klocka tillh\u00f6r en kompis till mig. Den har tidigare tillh\u00f6rt en sl\u00e4kting till honom. Nu minns jag inte vem det var i hans sl\u00e4kt den tillh\u00f6rt. Men p\u00e5 baksidan \u00e4r det slarvigt ristat AS. Och eftersom min kompis efternamn b\u00f6rjar p\u00e5 S s\u00e5 misst\u00e4nker jag att den kommer fr\u00e5n hans pappas sida. Den \u00e4r ordentligt p\u00e5verkad av tidens tand och fukt. Lacken p\u00e5 urtavlan har spruckit ordenligt och lossnat p\u00e5 visa st\u00e4llen vilket har lett till att vissa bokst\u00e4ver i trycket \u00e4r borta. N\u00e4r jag f\u00e5r en klocka med en urtavla som \u00e4r s\u00e5 skadad som denna r\u00f6r jag den inte \u00f6ver huvud taget. H\u00e4r var det s\u00e5 faktiskt att det lossnade lite till av lacken bara av att jag lyfte av den. Det \u00e4r tyv\u00e4rr inte s\u00e5 mycket man kan g\u00f6ra \u00e5t. V\u00e4l n\u00e4r tavlan var av s\u00e5 d\u00f6k mer slitage upp. St\u00e4llmekanismen var r\u00e4tt angripen. S\u00e5 h\u00e4r blev det mycket manuellt arbete med reng\u00f6ringen. F\u00f6rst fick de angripna delarna bada i lite r\u00f6stl\u00f6sning. Sedan blev det ett bad i kemisk ren bensin. Efter det s\u00e5 gick jag loss med en glasfiberborste. Till sist blev det nya bad i bensinen och till sist isopropanol f\u00f6r att sk\u00f6lja bort alla rester efter partiklar fr\u00e5n metall och borste. Jag har lagt upp en dubbelbild p\u00e5 f\u00f6re och efter detta arbete. Det h\u00e4r \u00e4r ett tids\u00f6dande arbete och man m\u00e5ste ha t\u00e5lamod. Om det som i st\u00e4llmekanismen \u00e4r delar som glider och gnider mot varandra s\u00e5 blir det on\u00f6digt motst\u00e5nd och framtida slitage uppst\u00e5r l\u00e4ttare om man inte g\u00f6r ett bra jobb. Jag kan l\u00e4gga ned r\u00e4tt mycket tid p\u00e5 detta i st\u00e4llet f\u00f6r att bara ge upp och leta utbytessdelar i vida v\u00e4rlden. P\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt k\u00e4nns det alltid lite mer tillfredsst\u00e4llande att fixa en del \u00e4n att byta ut den. Det h\u00e4r urverket har en antydan till industriellt tyskt p\u00e5br\u00e5. Det har inga dekorationer alls. Det \u00e4r bara byggt med tanke p\u00e5 funktion. Och kanske det var d\u00e4rf\u00f6r de p\u00e5 tidiga \u00e5r lyckades pruducera som m\u00e5nga urverk \u00e5r efter \u00e5r. Bort med allt annat \u00e4n det funktionella. Om det \u00e4r bu eller b\u00e4 f\u00e5r ni sj\u00e4lva avg\u00f6ra.<\/p>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n<\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Och nu blir det reklamfilm, nej v\u00e4nta, historielektion menar jag ju. Junghans startades redan 1861 av Erhard Junghans och han sv\u00e5ger Jakob Zeller-Tobler i Schramberg, Tyskland. F\u00f6retaget hette fr\u00e5n b\u00f6rjan kort och gott Junghans and Tobler. Fr\u00e5n b\u00f6rjan gjorde man delar till andra f\u00f6retag i trakten. Men 1866 s\u00e5 var det dags f\u00f6r deras f\u00f6rsta […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":1010,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[90,91],"class_list":["post-999","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-urkul-se","tag-junghans","tag-junghans-693e"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/999","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=999"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/999\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1017,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/999\/revisions\/1017"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/1010"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=999"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=999"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/urkul.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=999"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}