Och ännu en klocka som har vandrat i släktleden. Nuvarande ägaren till klockan har nämligen ärvt den av sin far. Jag hade liten diskussion med ägaren om klockan. Han visste nämligen inte hur han hade fått eller anskaffat den. Och eftersom serienummret klockan pekar på 1966 så hade vi ju något att gå på alla fall. Så jag frågade honom när hans pappa var född. Det visade sig vara 1941. Med andra ord så var hans pappa 25 år när klockan tillverkades. Så i mina öron låter det faktiskt som det antigen var en present från någon annan eller att hans pappa köpte den själv när han fyllde 25år.
Det här är en klocka som har använts ganska väl. Så hans pappa var nog väldigt stolt över den. Tavlan är i hyfsat skick. Men om man tittar nära så är den lite påverkad av fukt. Man ser lite prickar här och där. Som om lacken har lyst sig lite. Jag hittade även spår av fukt och till följd rost i ställmekanismen. Främst på uppdragsaxeln. Men även några skruvar var påverkade. Ett hjul bland verkhjulen var även lite missfärgat. Det kan också vara fukt som är boven. Men inget var egentligen alarmerande. Jag fick byta ut uppdragsaxeln. För den var lite långt gången med rost. Och på tal om uppdragsaxel. Kronan saknades ju faktiskt på denna klocka. Så det blev till att jaga tag på en passande. Ägaren ville gärna att det skulle vara en original Omegakrona. Och jag tror jag hittade en som var passande. Det är inte alltid lätt att hitta en som är likadan som den som satt på från början. Men jag har lite listor på kronor från Omega och de ger en bra riktlinje.
Jag tänkte att jag skulle fylla ut detta inlägg lite med att prata om sekundvisare och hur de sveper. På mekaniska urverk så beror det först och främst på vilken frekvens som balansen har. En vanlig frekvens på äldre klockor är 18000 svängningar per timme. Eller 5 per sekund om man vill räkna så. Nästa vanliga steg är 19800 /h eller 5,5 /s. Efter det så är ett vanligt värde 21600 /h eller 6 /s. Sedan tar vi ett kliv till det värde som man brukar kalla för high beat. Vi pratar då om 28800 /h eller 8 /s. Och här börjar man faktisk se skillnaden med ett tränat öga. En annan frekvens är 36000 /h eller 10 /s. Så varför finns det olika frekvenser. Jo generellt gäller det att ju högre frekvens destå högre precision har urverket. Men samtidigt kräver det högre kvalité på delarna. En gammal balansfjäder av vanligt kolstål skulle inte fungera särskilt bra med höga frekvenser. Då är det de nyare legeringarna på materialet som gäller. Och sedan skall man även ha klart för sig att ju snabbare balans och andra hjul snurrar destå högra blir risken för slitage. Det finns faktiskt exempel där tillverkare av urverk gått tillbaka till 28800 från 36000 bara för att man ansåg att slitaget ökade. Så även idag så är 28800 väldigt vanligt.
Men det finns faktiskt en sak till som påverkar hur bra sekundvisaren sveper. Det handlar ju faktiskt om kugghjul som går i varandra i löpverket. Och så ni förstår så måste det alltid att finnas ett litet glapp mellan kuggarna. Annars skulle de nypa. Och detta glapp kan orsaka att sekundvisaren beter sig ryckigt. Om ni tänker er att ni håller en klocka framför et med siffran 12 uppåt. När sekundvisaren passerat klockan 6 och är på väg upp mot 12 så påverkar tyngdkraften gällande svepet pp sekundvisaren på ett synligt positivt sätt. Tyngdkraften hjälper till att hålla emot. Men när den passerat 12 så ger det en negativ effekt och sekundvisaren kan upplevas som ryckig. Och det här urverket, med många andra, är ett bra exempel på hur man har löst detta. Om ni tittar på forniturfatet med alla delar. Och facket som är ungfär vid kl11 (om vi nu skall tänka i klocktankar) så ligger det en liten brygga, en liten avlång vinklad tunn arm samt ett par skruvar. Armen ligger och trycker lite på sekundaxeln som sekundvisaren sitter på. Detta gör att man eliminerar de synliga ryckningarna man kan uppleva på sekundvisaren. Men här är det viktigt att denna arm inte trycker för mycket på sekundaxeln. Då förlorar man kraft urverket. Och här är det inte mycket kraft kvar så det behövs inte mycket för att man skall tappa amplitude. Så när jag sätter ihop ett urverk av denna typ så kollar jag alltid amplituden före och efter jag satt dit sekundaxeln.
För övrigt bytte jag glaset på klockan. Det var ordentligt repig och hade varit svårt att få bra igen utan att tunna ut det för mycket. För det går inte att få bort repor på något annat sätt än att ta polera bort material runt omkring. Och är reporna för djupa så är det kört. Då blir glaset för skört och kan spricka även av en mindre stöt. När klockan kom till mig så hade den inget armband. Och ägaren frågade om jag hade något passande. Nu är ju ett armband väldigt personligt när det gäller smak. Men jag hade ett slätt enklare brunt armband som jag skickade med som han kunde börja med. Och jag tycker det passade väldigt bra bra faktiskt.
