Jag vet att det bara är en dag sedan jag gjorde ett inlägg. Men jag tyckte denna blev så bra till mig själv så jag kunde inte låta det gå osagt.
En bekant till mig köpte sig nyligen en vintage Omega med blå tavla. Det här gav mig en spark i baken att göra ordning en av de klockor som jag har i min låda som antingen kan bli ett projekt eller bli en donator för någon annan klocka. I denna låda hade jag 4-5 klockor med blå tavla. Så nu var det bara att välja vilken. Och valet föll på denna Aurogenta som för mig är ett helt okänt märke. Men den liknade lite den Omega som min bekanta hade köpt. Och det var ju den som gav mig en spark i baken så det fick bli så.
Det här är helt klart en 70-talare. Boetten har formen som man brukar kalla för c-shape. Urverket är ett AS 2061 som tillverkades mellan 1969 och 1978. Det fanns många varianter av detta urverk inom samma familj. Även high beat med 28800 som frekvens. Men detta är en mer standardvariant med 21600 i frekvens. Men jag skulle ändå inte kalla det för standard. Man har nämligen besvärat sig med att sätta en sten som lagerbana i bryggan för fjäderhuset. Det gör mig alltid glad att se. Det här är nämligen en lagerbana som ofta slits när det inte är en sten där. Det är ju där som kraften är som störst.
Klockan gick om man drog upp den. Men det gick inte att ställa klockan. Det gick att dra ut kronan men den fastnade inte i det läget. Nu kan man ju direkt misstänka att regelfjädern är trasig. Men även om den är trasig så bör det i alla fall gå att ställa klockan om man håller kronan utdragen och vrider. Men det gick inte heller här. Så det här skulle bli intressant att se vad dom försiggick där inne. Så jag skred till verket med att plocka isär urverket. Och när jag kom till ställmekanismen så såg jag problemet. Regeln var böjd i den ände som den har kontakt med uppdragsaxeln. Och inte nog med att den var böjd. Den var även vriden. Så det var inte regelfjäderns fel denna gång. Regelfjädern är förövrigt lite annorlunda på detta urverk. Man har integrerat både det mellanhjul mellan muffhjulet (ja, det kallas så på svenska) och minuthjulet. Man har även integrerat snabbställningen för datumet på regelfjädern. Lite ovanligt att se.
Så jag hade två val. Antingen försöka rikta den böjda regeln eller hitta en ny. Nu är det ju så att AS var riktigt vanliga urverk på den här tiden. Och efter att ha tittat på en sida vilka urverk som har samma regel så såg jag att det var ganska många. Bland annat AS 1902. Och det visste jag att jag hade ett liggandes. Men efter att ha plockat isär ställmekanismen på det så var det inte så. Regeln var inte av samma typ. Och med detta vill jag säga att man skall inte lita på alla listor man hittar där ute internätet. 😜 Så jakten gick vidare. Och jag hittade en klocka med ett 2063 i sig. Nu börjar vi närma oss. Och mycket riktigt. Här satt det en likadan regel. Den hade lite rost på sig. Men inget svårt jobb för glasfiberborsten.
Så efter rengöring av alla delar så var det dags att sätta ihop urverket igen. Jag hade inte sett några andra alarmerande problem så jag var hoppfull om resultatet. Och som vanligt när man lägger balansen på plats och ser hur piggt balanshjulet oscillerar så uppstår det där klassiska fånflinet i ansiktet. Och inte nog med det. Urverket gick riktigt bra faktiskt. Väldigt små variationer mellan olika positioner dessutom. Jag ser en vinnare här. Och efter att ha burit den i två dagar så har den bara slaktat sig fem sekunder. Sweet!
Men klockan behövde ju ett nytt glas också. Och inte bara för att det var repigt. Det hade jag kunnat polera upp. Men mer för att det var aningen för litet. Det satt knappt fast i boetten. Dessutom så tyckte jag det var lite för högt. Så jag dök ned i mitt lager av glas och hittade ett passande. Det var dessutom lägre. Men man skall ha klart för sig att ett för lågt glas inte alltid kommer att fungera. Då riskerar man att visarna tar i glaset. Och det var vad som hände här. Sekundvisaren snuddade preciiiiis glaset. Men jag gav mig inte. Jag ville ha det här glaset på klockan. Så jag gav lite extra tid för att justera visarna så sekundvisaren gick fritt. Men det innebar ju också att jag fick justera de andra visarna också. De får ju inte ta i varandra. Men tålamodet gav resultat även denna gång. Trägen ger sig.
Jag måste nämna en sak till. Datumväxlingen på denna klocka sker väldigt snabbt. Man ser ofta urverk där man kan se hur klockan börjar skifta redan vid kl 11 eller till och med tidigare. Sedan pågår skiftningen fram till runt midnatt. Man brukar säga att det sista snäppet skall ske mellan fem minuter i tolv och fem minuter över. Men det finns urverk där man gått in för att få en riktigt snabb skiftning. Alltså man ser ingenting förrän det väl skiftar. Och så var det i detta urverk. När jag plockade isär delarna för datumhanteringen så insåg jag att här har man ansträngt sig. Många delar och många fjädrar för att hantera detta.
Och då anstränger man sig lite extra för att få dit visarna rätt. Och några dagar efter jag börjat använda klockan så kollade jag vad klockan var bara någon minut innan midnatt. Datumet hade fortfarande inte slagit om. Så jag bestämde mig för att stirra på klockan till den slog om. Och 13 sekunder efter midnatt så växlade den datum. Det var inte utan att det där fåflinet kröp fram igen. Visst, det kan variera aaaningen från dag till dag. Men jag skrattade faktiskt lite för mig själv vid detta tillfälle.
Och jag kan med säkerhet säga att detta kommer bli ytterligare en av mina favoritklockor. Den är snygg. Den går bra. Och jag har äntligen fixat en klocka åt mig själv med en vacker blå tavla med sunburstmönster. Och det kan jag tacka en bekant för. 😊
