Jag har av någon anledning inte skrivit om någon Lanco innan verkar det som. Så det är väl dags nu.
Uhrenfabrik Langendorf SA grundades 1873 av Colonel Johann Viktor Kottmann i byn Langendorf som ligger ungefär mittemellan Bern och Basel i Schweiz. Johann hade tidigare varit fabrikat för något helt annat sedan 1851. Man höll då på med bland annat Cikoria. Cikoria är en växt som bland annat har används som alternativ till kaffe. Men även som medicin mot gikt. Men drygt 20 år senare så byggde man om fabriken för att tillverka urverk. Snacka om kovändning. 😲Men det gick inte så bra i början. Man höll på att gå omkull runt 1880. Då klev Johanns son Karl in och tog över. Karl lyckades fånga upp kunnigt folk inom urmakeribranchen från västra Schweiz. Och det här var det som vände företaget till framgång. Från 1887 så blev företaget mer och mer oberoende av andra leverantörer. Karl Kottmann gick bort 1890. Då tog den tekniske chefen Lucien Tiech över över företaget. Han döpte då om företaget till Langendorf Watch Company. Vid den här tiden så köpte de stora företagen i området Neuchâtel delar från Langendorf. Och fabriken var troligtvis den största producenten vid den här tiden.
Men om vi nu tar ett kliv framåt i tiden till 50-talet. Det var då som märket Lanco uppstod. Namnet är en lek med bokstäver från företagets namn. LANgendorf Watch COmpany. Men med tanke på formen av boetten så är denna klocka från sent 60-tal eller tidigt 70-tal. Men absolut inte senare än 1973. För då la man ned företaget. Exakt 100 år efter det startades. Och urverket i denna avslöjar att man en tid använt urverk från andra tillverkare. Det är nämligen ett FHF 96-4.
Och om vi nu skall prata om formen på boetten. Det här är ett klassiskt exempel på vad man brukar kalla för c-shape. Och kanske inte riktigt min favorit. Det blir inget snyggt av bandhornen då. Jag brukar kalla klockor med denna form för tjockisar. De har liksom inga snygga former kvar. Ungefär som jag med andra ord. 😉 Men det är ju trots allt en Lanco. Och det är ju alltid kul. Urtavlan har ett mönster som liknar lite det man brukar kalla för linnen dial. Ganska snyggt faktiskt. Men den här sena loggan för Lanco. Det är inte utan att man får vibbar av organisationen LO.
Men vi tar och ger oss in i klockan i stället. Urverket är som sagt ett FHF 96-4 som rimmar väl i tiden med boettformen. För det första så saknade den sekundvisare. Och här skall man alltid vara lite vaksam om man ser en klocka som saknar sekundvisaren i en annons. Det måste ju finnas ett skäl till att den saknas. Och ett av de skälen kan faktiskt vara att tappen är av på den axeln. Så titta noga om ni ser en tapp som sticker upp ur minutröret. Är det dåliga bilder så be om nya som visar situationen bättre. En sekundaxel kan kosta en slant om det är ett välkänt märke. Men här var den intakt så det var ju skönt. Och de övriga visarna är ganska typiska för denna tidpunkt. Väldigt fyrkantiga och skall jag vara ärlig så lite tråkiga. Så en sekundvisare var inga problem att hitta i samlingen.
Urveket gick innan service. Men det var säkert länge sedan det servades sist så det var på tiden. En sak som jag märkte direkt var att läget mellan uppdragning och att ställa klockan var inte så instinkta. Och vad är det vi brukar misstänka då? Jo självklart regelflädern. Och mycket riktigt så var den defekt. Men den hade inte gått helt av än. Men man såg helt klart att ett brott var på väg. Nu hade jag en regelfjäder på lager till detta urverk så det var ju skönt. Jag hade även sett att balansfjädern drog lite snett åt ena hållet. Samt den kurva som ligger mellan ruckningsstiften var inte riktigt ok. Så här blev det lite extra jobb.
Om man skall justera en balansfjäder så är det lättast om man tar av den från balansens axel. Visst, det är ett kritiskt moment att kränga av balansfjädern från sin axel. Och jag skulle nog kunna säga att när man gör detta för första gången så kommer man misslyckas och ge balansfjädern en knyck och deformera den. Jag gjorde det och säker många andra med mig. Men efter lite erfarenhet så lär man sig var falluckorna finns och detta blir en rutin som mycket annat i ett urverk. Det går att justera balansfjädern när den fortfarande sitter på sig axel. Men det är lite krångligare. Och en annan fördelmed att ha balansfjädern lös är att det är mycket enklare att se hur hylsan (collet) förhåller sig till hålet i balansbryggas hål för stenarna. Man stoppar helt enkelt i det yttre fästet för balansfjädern i fästet på bryggan. Då ser man direkt hur det förhåller sig. Så jag justerade det yttre varvet lite samt närmast det stift som agerar som yttre fäste för balansfjädern. Och resultatet kan ni se på en av bilderna. Jag glömde dock att ta en bild innan ingreppet. Men det var mer än halva hålets diameter fel.
En annan sak som är lättare att justera på detta urverk är avståndet mellan ruckningsstiften. Det ena stiftet har ett excentriskt fäste med en arm som justerar detta. Och som alltid så skall avståndet mellan stiften vara så litet som möjligt utan att de nuddar balansfjädern när balansen är i dödläge. Är det avståndet för stort så kan man se större avvikelser mellan horisontalt och vertikalt läge på klockan. Är det för litet så kan man få väldigt konstiga resultat på timegraphern. Det kan även resultera i att stiften klämmer om balansfjädern och amplituden sjunker. Så som vi svenskar säger. Lagom är bäst. 😊
Och från att urverket hade avvikelser på någon minut i olika lägen direkt efter service och utan jag justerat varken balansfjädern eller avståndet mellan ruckningsstiften så fick jag ned det till ca 15 sekunder mellan olika positioner. Och då testar jag alla positioner som COSC använder sig av. Även fast det inte är ett urverk som är certifierat av dem. Men det ger mig en bättre syn på hur klockan kommer att gå när den väl sitter på armen. Och dessa positioner är tavla upp, tavla ned, tolv ned (vilket jag även brukar kalla för barhäng) , tre ned och nio ned.
Jag bytte även ut glaset på klockan. Det hade några sprickor och var utom räddning. Så kommer jag använda denna klocka? Kanske lite direkt efter service. Men det är inte en form på klocka som egentligen tilltalar mig. Även fast jag tycker tavlan är snygg. Så kanske slutar med att kommer jag säljer den. Vi får se. Det skulle kännas trist om den blev liggande nu när den är servad och går bra igen. För det är ju lite av mitt motto. För det första att få dem att gå igen. Men även att de inte skall hamna i en låda någonstans. De förtjänar att användas.
Gott Nytt År till er alla!
