Här pratar vi om en historia som är nästan 200 år. Longines startades 1832 av Auguste Agassiz i Saint-Imier i västra Schweiz i ett område som kallas för Jura. Auguste var från början bankir. Men beslutade att tillsammans med kollegorna Henri Raiguel och Florian Moreett starta ett urmakeri. Det hette från början Raiguel Jeune & Cie. I mitten av 1840-talet så lämnade dock Henri och Florian företaget och Auguste blev enda ägaren. Men på 1850-talet så började Auguste hälsa flacka. Han tog in sin släkting Ernest Francillon som sedan fick ta över hjälmen för företaget. Enerst var ett geni av utveckling. Och när man insåg att man vuxit ur lokalerna man befanns sig i byggde Ernest en ny fabrik lite söder om Saint-Imier. Ett område som av lokalbefolkningen kallade Les Longines. Och det var härifrån som man valde sitt nya namn för företaget. Longines.
1867 så rog Ernest in Jaques David till företaget och skickade honom till mässan i Philadelphia. USA var duktiga på industrialisering och man ville få nya in nya friska vindar i företaget. Jaques kom tillbaka med en 108-sidig rapport. Denna rapport är ett av de viktigaste dokumenten i urmakerins historia när det gäller utveckling. Ernest hade helt klart skickat rätt person till USA. Samma år vann man pris i en utställning i Paris för sitt första helt egentillverkade urverk 20A. Året efter så gav man ut sitt första urverk med kronograf nämligen 20H. Longines fortsatte sin resa mot succé under många år.
Nu tar vi ett stort kliv till 1971. Då blev Longines en del av ASUAG. Känner ni igen det namnet? ASUAG gick senare ihop med SSIH (då ägt av Omega) . Ett namn som jag också har nämnt tidigare. Men det här är historia som blr nämnas ofta. För 1983 så gick ASUAG och SSIH ihop ock bildade SMH, Société de Microélectronique et d’Horlogerie. Detta fick senare namnet… ja kan ni den här Historian vid det här laget? Jo men visst är det så, The Swatch Group.
Den här klockan har det kända urverket L990. 1. Denna serie kom först ut 1977. Och enligt serienumret på urverket så är denna klocka från 1979. Detta var en serie av urverk som på den tiden var de tunnaste urverken med både datum och automatik. Och det är extremt tunt. Hela automatiken ligger på samma nivå som löpverket i stället för ovanpå som på många andra urverk. Och det är inte utan att det blir extra pilligt. När klockan kom till mig så gick den inte alls. Och det var inte så konstigt. Det var en hel del gammal smuts i den. Sedan kändes den lite väl lätt att dra upp. Jag misatänkte faktiskt att en av fjädrarna var av. För det här urverket har faktiskt två fjäderhus. Detta för att kunna göra urverket så tunnt som möjligt. Fjädrarna är inte mer än 0,7mm på höjden. Normalt så brukar fjädrar ligga på 1mm och uppåt. Det här är ju en klocka med automatik. Och på sådana måste fjädern kunna slira lite i sitt hus när den är fulldragen. Annars så kommer automatiken dra sönder delar när den är fulldragen. På ett urverk med manuell uppdragning så känner man ju när det tar stopp. Och då slutar man att vrida på kronan. I detta urverk så är den ena fjädern av typen manuell. Och den andra automatisk. Så när man drar upp klockan manuellt så dras fjädern av typen manuell upp först. Sedan dras den andra upp när man fortsätter att dra upp klockan. Och när även fjädern av automatisk typ är fulldragen så börjar den slira i sitt hus. En rätt genialisk lösning faktiskt.
Efter rengöring och ny olja så går klockan som den skall igen. Man var ju lite orolig eftersom den inte ville gå alls från början. Och det här är fortfarande den bästa känslan inom urmakeri. Det spelar ingen roll hur länge man har hållt på med detta. Man sätter balansen på plats på i ett urverk som inte visade något livsgädje alls. Och så ser man hur balanshjulet börjar oscillera igen. Svårt att förklara i ord. Men det är bara helt bäst. Och när man sedan lägger den på timegraphern och ser hur bra det ser ut så blir det ännu bättre. Bra amplitude och spikraka linjer. Och jag har faktiskt inte så mycket mer att säga om urverket. Allt såg helt ok ut när jag fått bort all smuts och gammal olja. Skönt med sådana arbeten ibland. Även om övriga problem ibland kan kännas utmanande och inspirerande.
