Jag tror inte jag har skrivit om Bulova tidigare så nu blir det lite historia igen. Bulova startades faktiskt i USA. 1875 så öppnade den då 23-årige Joseph Bulova en liten juvelerarbutik på Maiden Lane i nedre Manhattan, New York. Företaget hette kort och gott J. Bulova Company. Joseph var en immigrant från dåvarande Bohemia (Böhmen). 1911 så började man tillverka och sälja bland annat bordsklockor och fickur. Året efter så skapade man sin första riktiga fabrik för tillverkning. Vid första världskriget så fick armbandsur ett lyft på grund av sin smidighet jämfört med fickur. Och 1919, efter kriget, så lanserade Bulova sin första serie med utsmyckade herrklockor som var armbandsur. Vi får ju inte glömma att Joseph var juvelerare från början. Året efter så var det dags för flytt. Man flyttade till 580 Fifth Avenue. Här bygger man ett observatorium på taket av skyskrapan och det var det första av sitt slag. 1923 bytte man namn på företaget till Bulova Watch Company. Och året därefter så släppte man den första serien av klockor för kvinnor.
Bulova var innovatörer på många sätt. 1926 så skapade man landets första radioreklam. “At the tone, it’s 8 P.M., B-U-L-O-V-A, Bulova watch time.” Samma år så erbjöd Josephs son, Arde, ett pris på 1000$ till den första pilot som non stop korsade Atlanten med flyg. Och vi vet väl alla vem som vann den kampen. 🙂 Till Charles Lindberghs ära och prestation så skickade man 5000 klockor vid namn Lone Eagle som skulle börja säljas efter landningen. De sålde slut på tre dagar.
Bulova var verkligen innovatörer. Det här inlägget skulle verkligen bli långt om jag skulle försöka få med allt. Men några exempel till får det bli. Den första klockradion (1928). Klockor med viss elektronik i sig (1931). Den första reklamen i TV (1941). Det var en bild på en klocka och karta över USA och en röst som sa ”America runs on Bulova time.”. Den första helt elektroniska klockan började utvecklas 1952 och fick namnet Accutron. Den lovade hålla tiden innom 2 sekunder per dygn. Men det skulle ta till 1960 innan den släpptes för allmänheten. Och samma år fick man uppdrag av NASA att implementera tekniken från Accutron i datorerna för rymdprogrammet. Den lösningen var med på hela 46 uppdrag. Och med detta släpper jag historien om Bulova. Men det finns mycket mer att läsa om Bulova om man vill veta mer.
Nu till denna klocka. Det är inte utan att man ser direkt var man hämtade inspirationen för utseendet ifrån. Den är slående lik en Rolex datejust eller day date. Men innuti sitter det ett urverk av ETA. Ett 2834-1 för att vara exakt. 28xx-serien av urverk är väl använt av många klocktillverkare. Och det är riktigt bra urverk. Även för en urmakare. Det är lättservat och kanske det var här man verkligen började fundera på att förenkla det för urmakare. Jag har servat många urverk ur denna serie och det går mer eller mindre på automatik numera. Jag skulle kunna samla alla delar i en behållare och blanda lite för att sedan utan tvekan veta var varje del och skruv skall sitta.
Klockan kom dock till mig med en simpel felbeskrivning. Timmvisaren satt löst på sin axel och gjorde att klockan inte ville gå ordentligt. Men jag såg även att visningen för dag inte var exakt. Och när jag plockade ut urverket ur boetten och tog bort visare och tavla för att sedan lägga den på min timegrapher så såg jag att det behövde mer hjälp än bara fixa den lösa visaren. Visst, den höll tiden ganska bra. Men amplituden (orken) var låg. Runt 200. Ett sådant här urverk skall kunna komma upp i 300 om allt är ok. Det här värdet är hur många grader som balansen oscillerar åt vardera håll. Max brukar vara ca 330. Sedan blir det för bra och gångstenen slår i gånghaken på fel sida. Ett varv är ju som bekant 360 grader. Men det måste finnas lite utrymme för klykan på haken så runt 330 brukar vara gränsen. Man kan faktiskt höra om detta värde blir för högt. Då övergår det klassiska lätet tick/tack till ett läte mer av en galloperande häst. Men vid värdet 200 är det ganska långt till en galloperande häst. Jag meddelade ägaren och fick ok på en hel service. Jag hade sett den torra oljan men var även nyfiken på fjädern. Vid en första syn så såg den helt ok ut. Den såg ut att ha bra spänst kvar. Men när jag la den på arbetsbänken så var den inte flat. Det gör att den segar onormalt mycket i trumman och levererar inte som den skall. Nu har jag som oftast fjädrar hemma till denna serie av urverk så det fick bli en helt ny. Och efter rengöring och ny olja tillsammans med nya fjädern så var amplituden uppe på drygt 300 igen.
Men nu orsaken till min första mening i detta inlägg. Och troligtvis orsaken till att visaren hade lossnat. Hela urverket satt snett i boetten. Och det här var inte något som hade hänt med tiden. Ena brickan som med hjälp av en skruv håller urverket på plats var ordentligt böjd. Och det här sker inte av sig självt. Denna har böjts av att man skruvat dit skruven när urverket inte legat rätt i boetten. Så det fick bli nya brickor (case clamps). Men det var inte det enda som tyder på tveksamt handhavande av någon tidigare ”fixare”. Flera skruvar satt riktigt löst i urverket. Några faktiskt skramlande löst. Turligt nog så satt de fortfarande på plats där de skulle. För en skruv som gett sig ut på äventyr i urverket kan faktiskt göra markant skada. Det finns flera delar i ett urverk som är riktigt sköra.
Turligt nog så var det inte fallet här. Urverket presterar riktigt bra i alla lägen efter service. Och jag hoppas att jag får återse den igen om ca 5 år när det är dags för service igen. För så ofta bör ett mekaniskt urverk faktiskt servas. Kanske lite längre tid med dagens syntetiska oljor. Men ha det i åtanke när ni köper en klocka med mekaniskt urverk. Kalkylera in detta i kostnaden när ni köper klockan. För om ni följer detta så blir slitaget minimalt och risken för att delar behöver bytas ut minskas markant. Följer ni detta så kommer klockan med all säkerhet överleva er.
