Jag har skrivit om Tissot historia i tidigare inlägg. Så förutom denna klocka så får det här bli ett inlägg som handlar om urverket och Valjoux. Och kanske lite allmänt om urverk med kronograf. Vi får se lite längre fram.
1901 så startade bröderna John och Charles Reymond företaget Reymond Frères SA i Les Biouz i sydvästra Schweiz. 1929 så bytte man namn på företaget till Valjoux SA och det skedde när sönerna Marius och Arnold tog över företaget. Namnet Valjoux flirtar med platsen Vallée de Joux i samma område. Och ni som har undrat lite varför tillverkarloggan som är stämplad på urverksbotten innehåller ett R. Nu vet nu svaret till det.
1914 så skapade man sit legendariska urverk Calibre 22. Men med sin diamanter på 31, 3mm så det var lite stort för att stoppa i ett armbandsur. Idag hade det inte varit något problem då folk vekar vilja gå omkring med tefat på armarna. Men på den här tiden blev det mycket med boetten också. Så man jämkade lite och startade produktion två år senare för Calibre 23. Det hade minskat till 29,3mm i diameter. Det här urverket hamnade i klockor hos de stora namnen såsom Audemars Piguet, Patek Philippe, Rolex, Vacheron Constantin m fl. Och hör och häpna. Calibre 23 blev kvar i produktion i hela 60 år. Häpnadsväckande! 1944 anslöt man sig till Ebauches SA. Den största grupperingen av tillverkare vid den här tiden.
Men man kan inte nämna Valjoux utan att också nämna en annan tillverkare. Nämligen Venus. De hamnade också under Ebauches SA och svaldes av Valjoux. Deras urverk Venus 188 blev då Valjoux 7730. Det är i princip samma urverk. Året var 1966. Tre år senare, 1969, så släppte man en ny version som fick namnet 7733. Och nu är vi faktiskt framme vid urverket i denna klocka. Vad som skiljer är att 7734 har datum också. Men om man kikar lite noga på den lilla bryggan för de två kronografhjulen så kan man se att det står Tissot 2060 på den. Och serienumret på samma brygga daterar det till 1971. Så Tissot ville ha sitt namn med på urverket. Men det står fortfarande 7734 på urverksbotten tillsammans med tillverkarstämpeln för Valjoux. Men lite konstigt är det att det står 2060. För det var egentligen ett 7733. Alltså utan datum. Det borde ha stått 2070 som är ett 7734.
Så vad skall man tänka på när man ger sig på ett urverk med kronograf? Ja för det första är det ju mycket mer delar i en sådan. Det är ju självklart. Men ett viktigt tips för er som tänker ge er på en kronograf för första gången är att alla skruvar är inte skruvar som håller fast något och skall därför inte röras till att börja med. En kronograf har nämligen ett antal justeringspunkter. Och dessa är skruvar som är excentriska. Sätter man igång att skruva på dem så har man ett gediget arbete framför sig för att justera tillbaka dessa. Så kolla två gånger, gärna tre, innan du lossar en skruv så det verkligen är en som skall lossas. Jag kan ta ett exempel på detta. Jag har en gammal kronograf från 40-talet med ett Landeron 48 i. När jag fick tag på den så fungerade inte kronografen som den skulle. Start/stopp/nollställning ville inte fungera korrekt. Och här hade man inte sett vad som egentligen var urspungsproblemet. Så man hade gett sig på de excentriska skruvarna för att försöka åtgärda problemet. Självklart lyckades man inte eftersom det var inte där problemet låg. Så där fick jag en del extra jobb kan jag säga. Men vad var då problemet med min klocka?
Och här kommer nästa tips. Problemet var att man hade råkat växla plats på två skruvar i min klocka. De var extremt lika men det skilde någon eller två tiondelar på höjden på den så kallade axeln på skruvarna. Så den ena som hade hamnat på fel plats nöp om en arm som hade med knapptryckningarna att göra. Så när ni lossat en skruv i kronografdelen som hållit fast en del så sätt tillbaka skruven igen. På det sättet blir det inte fel i slutänden.
Så när behöver man ge sig på de excentriska skruvarna? Kort och gott när något inte fungerar som det skall och man har redan uteslutit att skruvar sitter på felplats, slitage eller trasiga delar. Vissa av de excentriska skruvarna justerar hur de olika hjulen integrerar med varandra. Alltså hur djupt kuggarna går i varandra. Här kan men kanske tycka att det skall vara så djupt som möjligt. Men så är inte fallet. För om spetsen på en kugga når ända in i botten mellan två kuggar på nästa hjul så kommer det uppstå en tröghet. Man brukar generellt säga att två tredjedelar av djupet på kuggarna är bra. Andra excentriska skruvar kan justera viloläge för en del. Det kan vara en del som är fjäderbelastad men som behöver befinna sig i ett visst läge för en funktion. Det går att gå djupare in på exempel men det tror jag blir för mycket.
Men vad som är viktigt när man ger sig på de excentriska skruvarna är att man förstår vad som händer när man justerar dem. ”Trial and error” kan ni glömma på en gång. Det kan i värsta fall sluta med att man har sönder något. Man måste se i huvudet vad som händer när man justerar en skruv som påverkar ett hjul eller annan del. Vad flyttar jag när jag gör denna justering? Vad för funktion påverkar detta? Och så vidare. Ser man inte detta i huvudet så skall man nog låta bli och inse att man inte är där än. Det kan låta krasst, men så är det.
Nu är det så att i många fall så behöver man inte göra några justeringar på dessa skruvar. Särskilt om allt fungerade från början och urverket bara behövde en service. Men på detta urverk fick jag faktiskt göra en justering på en av dessa skruvar. Två av hjulen mötte varandra för djupt. Inte så mycket så att den inte fungerade. Men det var inte optimalt. Och där här är faktiskt ett tips till. Bara för att saker fungerar så behöver det inte betyda att allt är helt ok. Ta tiden och titta på alla funktioner och delar för att se om det är helt ok. En funktion kan fungera med ett litet fel men man kan spara på slitaget om det är helt ok.
Ytterligare ett tips är hur fingret på ett av hjulen som avancerar minutvisaren för kronografen integrerar med hjulet på denna axel. Om detta djup är för grunt så finns risken att klockan stannar när den skall avancera minuterna för kronografen. Spetsen på detta finger hamnar då i ett läge där det möter upp en av spetsarna på det andra hjulet. Men om detta djup är för mycket så finns risken att minutvisaren för kronografen hoppar fram två minuter åt gången. Och här pratar vi inte om ett djup som är två dredjedelar av ur de möter varandra. Det handlar om när det fungerar som det skall. Vad är det för ord vi använder här i Sverige som man inte hör så ofta i andra länder? Jo, ”lagom” är bäst.
Så vad skall jag säga i övrigt om denna klocka. 70-tal, och ni vet vad jag tycker om former på boetter från denna tid. Inte riktigt min smak. Men som alltid så handlar det inte bara om formen. Det är helheten som gäller. Jag tycker tavlan har en väldigt snygg grå nyans. Dessutom är den i toppskick. De röda och blåa färgkluttarna kan jag faktiskt också svälja. De smälter in fint. Datum kl 6 funkar också bra på denna klocka. Ibland kan jag vara lite konservativ där när man flyttar runt datumrutan på urtavlan. Det värsta exemplet på detta är på en Sjöö Sandström som jag såg. Här såg det ut som man blundat och pekat. Eller som om det första man gjorde på en tom urtavla var att göra ett hål för datumet. Sedan kom man på att urtavlan skall ju ha annat på sig också. 😜 Det finns nämligen ingen symetri mellan datumet och något annat på urtavlan. Riktigt hemskt faktiskt. Men nu spårade jag ur tror jag. Åter till denna klocka. Den kom till mig med ett blått band av gummi. Och jag måste säga att det var ett riktigt bra val. Det flirtar lite med det blåa på urtavlan. Och som sagt. Man skall inte döma en klocka enbart för sin form. Det är helheten som gäller och där når denna klocka högt på skalan.
Och till slut så måste jag be om ursäkt för att bilderna på forniturfaten (ja, det blir ofta två när det gäller kronografer) med alla delarna har uteblivit. Jag glömde helt enkelt att ta bilder på dem. Lite trist eftersom det visar bättre hur mycket fler delar som ett urverk med kronograf verkligen innehåller. Men jag får kompensera detta med ett kommande inlägg om en riktig klassiker när det gäller klockor med kronograf.
Cliffhanger! 😉
