Jo men jag gick och köpte mig en klocka. Det händer faktiskt inte så ofta. Det är säkert ett par år sedan sist. Klockor brukar hitta till mig på andra sätt. Det kan helt enkelt vara gåvor från bekanta som vet vad jag sysslar med och hittar en klocka i någon låda som de inte vill ha längre. Det händer också att jag gör en deal med någon att jag tar en klocka som betalning eller delbetalning för servicejobb. Men den här köpte jag. För jag kunde helt enkelt inte stå emot den. Den kom från en kille som har väldigt många Lagondor. Jag antar att det blev en grej för honom som gick över styr. 😉 Så när han till slut insåg att det var så många så de inte fick någon vidare armtid så beslutade han sig för att sälja av några. Och med ”några” menar jag ca 35 stycken. 😜 Och bland dem var det särskilt en som jag helt enkelt inte kunde motstå. Den har ett mörkt fält i mitten av urtavlan som kan se svart ut men som i själva verket är väldigt djupt blått.

Men om vi skall prata lite om märket Lagonda. Det ser faktiskt ut att ha varit ett svenskt märke likt alla de som hade svenska fågelnamn som jag tidigare skrivit om. Bakom märket låg ett företag i Göteborg som hette AB Lagonda-Ur. Och likt de klockor med svenska fåglelnamn så var klockor från Lagonda importerade Schweiziska klockor med urtavlor tryckta med namnet Lagonda. Och en sak är klar. Någon inom företaget hade riktigt god smak när det gäller urtavlor. Det finns väldigt många varianter när det gäller urtavlor i klockor från Lagonda. Och jag har faktiskt inte sett en enda som inte tilltalat mig. Jag kan faktiskt jämföra dem med märket Atlantic på 50 och 60-talet. Inte riktigt samma stil men ändå fantastiskt snygga urtavlor.

I klockorna satt det urverk med bra kvalité. Men en sak skall man ha klart för sig när det gäller mått på kvalité. På den här tiden var ett urverk med normalt bra kvalité faktiskt riktigt bra. Det är inte som idag när det mesta är skräp. På den tiden så hade man kvar stoltheten för det man tillverkade. Nu gäller det bara pengar och man säljer hellre något nytt än att laga/serva. Så vilken tidpunkt pratar vi om när det gäller Lagonda? Ja helt säkert är 50 och 60-tal. Troligtvis även en bit in på 70-talet. En annan rolig fakta är att Lagonda såldes till en stor del via postorder. Tänk att kunna köpa en klocka via postorder och fortfarande veta att den funkar som den skall i många år framöver. Och som i det här fallet upp mot 70 år senare. Självklart så behöver den få lite hjälp genom tiden med service. Men återigen, det är en produkt som är avsedd att servas. Inte kasta bort så fort den inte fungerar som den skall som det är med det mesta idag.

Men nu till denna specifika klocka. Och vi börjar med tidpunkt. Jag skulle gissa att den högst troligt är från 50-talet. Dels för utseendet på boetten. Men också på vilket urverk som sitter i den. Det är ett AS 1188. Och här kan man glimta lite åt de klockor som hade svenska fåglelnamn igen. Även i dem kan man ibland hitta detta urverk. Men det var inte bara urverk från AS i klockor från Lagonda. Även ETA, Felsa, FHF med flera förekom. Boetten på denna klocka är blank och fin. Den har helt klart polerats lite för att få upp glansen. Men inte så mycket så det har påverkat alla linjer på boetten. Och det är verkligen viktigt. Man ser ibland boetter som är helt sönderpolerde. Alla skarpa linjer är runda och klockan har tappat sin karaktär. Man har verkligen inte brytt sig om formen utan bara velat få den blank och jämn. Och då är det inte samma klocka längre.

När klockan kom till mig så gick den faktiskt inte. Och det var lite förvånande. Men det berodde självklart inte på felaktig information från säljaren. För denna kille kan man lita på. Har han sagt att en klocka går och håller tiden bra så gör den det. Och jag som vet detta förstod att något annat hade hänt på vägen. Så jag öppnade upp klockan direkt för att se om jag med en snabbtitt kan se vad som var felet. Och här får vi faktiskt skylla på Postnords ibland tveksamma hantering av gods. För klockan hade fått sig en så pass ordentlig smäll under frakten så att balansfjädern hade hamnat snett. Och då var klockan ändå väl paketerad. Så det kan inte ha varit en liten smäll. Vad som hade hänt var att det andra varvet utifrån på balansfjädern hade via stöten fastnat i det yttre fästet för balansfjädern. Så jag hakade helt enkelt loss den från där den hade fastnat och då började urverket gå igen. Men jag såg att balansfjädern hade böjt sig en aaaning på ett ställe så det varvet var inte rikrigt jämt hela vägen. Nu gällde det verkligen inte mycket. Och urverket gick hyfsat bra ändå. Men självklart korrigerade jag detta när jag servade urverket. Urverket behövde service även fast det gick ok. I alla lagerbanor så var oljan torr. Och så kan vi ju inte ha det. Även om klockan gick hyfsat så skall man ha klart för sig att det är i det här läget som slitaget börja uppstå. Ingen klocka som jag äger får gå mer än fem år mellan jag servar dem. Och är ni mån om er klocka så skall ni följa detta exempel. Då kommer den överleva er, era barn, era barnbarn osv. Så bra är faktiskt konstruktionen i ett gammalt urverk. Sköts de så är de nästan evighetsmaskiner.

Så hur går den då efter service? Ja nu blev det ju lite extra jobb mer än en normal service. Och här kan jag ju ta tillfället att flika in vad som ingår en en vanlig service. Urverket tas isär helt och hållet. Alla delar rengörs sedan grundligt. Urverket sätts sedan ihop och oljas som sig bör. Ruckning (justering av gången). Justering av beat error görs också om det behövs. Boetten och eventuell länk rengörs i ultraljudstvätt. Packning för boettlock byts ut om den är dålig. I de fall där det går att byta ut packningar för krona och/eller uppdragsaxel byts även de ut om de dåliga. En lätt polering av glas utförs om det är ett akrylglas. Men här blev det ju lite extra jobb på grund av att balansfjädern fått sig en smäll. Och när jag ändå hade tagit loss den från sin axel så passade jag på att kolla upp hur väl balanshjulet var balanserat och fick justera lite här också. Så i detta fall fick jag justera formen på balansfjädern samt balansera balanshjulet. Och det här är moment som tar tid. Men som oftast ger det varkligen resultat. Jag bytte även ut huvudfjädern i urverket. Den var av den gamla typen av vanligt kolstål. Och de tenderar att tappa sin spänst mycket lättare en senare som består av andra legeringar. Så när allt detta var utfört så går urverket verkligen bra. Det har ett delta på ca 10 sekunder mellan alla positioner. Och då skall man veta att när man bär en klocka så jämnas gången ut mellan alla positioner. Så i verkligheten så är avvikelsen inte mer än några sekunder på ett dygn.

Men nu är ju inte avvikelsen allt. Gillar man en klocka så bryr man sig inte om den avviker så mycket som en minut på ett dygn. Det är ju faktiskt lite av ett smycke också. Och för oss män så kanske det är det enda smycket vi bär. Helt klart är i alla fall att denna ”postorderklocka” snabbt blev en av mina favoriter. Så tack Stefan, även känd som Mr Lagonda, för att du delade med dig av din fina samling. ❤️