Citizen skapades officiellt 1930 av Japanska och Schweiziska investerare. Märket Citizen kan spåras tillbaka till 1918 och registrerades i Schweiz detta år av Rodolphe Schmidt för klockor som såldes i Japan. Samma år grundade Kamekichi Yamazaki, tillsammans med vad jag antar var Rodolphe Schmidt, Shokosha Watch Research Institute. Man producerade sitt första fickur 1924. Och namnet Citizen valde den då gällande borgmästaren för Tokyo, Count Shinpei Goto. Jag antar att det kan ha funnits en viss påtryckning här eftersom namnet tidigare registrerades av Schmidt för klockor sålda till Japan. Namnet lutar sig helt mot det engelska ordet för invånare. Det här skulle bli klockor för alla som alla hade råd med. När företaget Citizen Watch Company skapades 1930 så använde man sig av Shokosha Watch Research Institute och Rodolphe Schmidts tillverkningsanläggningar. 1931 släppte man sin första armbandsklocka som snabbt blev grunden till rycktet att de var kvalitativa och robusta klockor.

Men även fast klockorna blev mycket populära i Japan så såg man inte att de nådde ut i vida världen lika bra. Men de hade en stadig uppgång fram till andra världskriget. 1956 så släppte man sin nya klocka Parashock från en flygande helikopter. Denna klocka var då deras första riktigt ordentligt stöttåliga klocka. Och visst klarade den fallet. Den gick fortfarande när man plockade upp den. Men den första riktiga succén i övriga världen kom inte förrän cirka 1959 då man släppte Japans första riktiga vattentäta klocka, Parawater. 1969 så släpptes den första armbandsklockan med ett quartzverk av Seiko. Och Citizen var inte sena att hoppa på det tåget. Man investerade massor för att kunna spotta ut den nya typen av klockor på marknaden. Och i mitten av 80-talet så producerade man faktiskt mer klockor än något annat företag i hela världen. Sug på karamellen den en stund.

Men om vi nu skall gå in på den specifika klockan. Custom V2. Som namet avslöjar så fanns det en föregångare. Och den hette Seven Star Rally Custom. Urverket i den var ett Citizen 5290 medan Custom V2 hade ett 7290 i sig. I detta urverk hade man gått upp till 21600 i beat mot tidigare 18000. I övrigt hade de båda urverken samma funktioner. Även boetten är den samma från vad jag har hittat uppgifter om. Men om man nu har ett intresse om värdet på klockor, vilket jag förövrigt inte bryr mig över huvud taget om, så är den äldre varianten Rally Custom den man skall jaga efter. Dessa klockor har för övrigt en andra krona. Den är endast till för att snurra på ringen med de övriga markeringarna frånsett de på tavlan för tidsvisningen.

Klockan tillhör en av mina stammisar. Och det är hennes absoluta favoritklocka. Den gick när den kom till mig. Men inte så bra. Och jag antar att mitt eviga tjatande i mina inlägg om att om man bryr sig om sin klocka och gillar den mycket så skall man låta någon urmakare ta sig an den för att se till att den mår bra och kan leva ett långt liv. Och den behövde varkligen en service. Den var ett praktexempel hur gammal olja och smuts samlat upp sig i lagerbanorna. När det är så här så börjar det gå förhållandevis snabbt utför när det gäller slitage. Och jag såg spår av detta på flera tappar. Det är i detta läge man börjar vrida på sig för att tänka att denna klocka kommer nog inte gå så bra efter service heller. Självklart kommer den gå bättre. Men inte som den en gång har gjort.

En sak som ägaren nämnde var ett hon tyckte det ”rasslade” lite i den. Och det här är ju en klocka med automatik. Så vad misstänker vi då? Jo men självklart rotorn som är den roterande vikten som drar upp urverket av bärarens rörelser. Och när jag väl öppnade klockan så visade det sig mycket riktigt att orsaken var ett glappt kullager för rotorn. När dena lösning har ett kullager så kan det gå att tighta till lite. Nu var det inte så pass mycket så rotorn hade börjat ta i bryggorna under den. Men ändå så det märktes. Här har man två möjligheter att lösa detta. Det ena är att helt enkelt byta ut kullagret. Det andra är att försöka trycka ihop lagerbanorna för kulorna lite. Och det är alltid det jag försöker först med. Och det gav resultat. Helt klart inte som om man byter ut kullagret men ändå godtagligt. Även de så kallade klinkerhjulen i automatiken var lite slitna. Det brukar man kunna se om man har boetten öppen medan man drar upp klockan manuellt. Är de smutsiga och slitna så brukar rotorn hänga med runt lite. Det skall den inte göra i detta läge. Fungerar dessa hjul perfekt så skall den inte röra sig alls vid detta moment. Men det gjorde den här. Inte så konstigt för de var ganska smutsiga också och har säkert gått så här en längre tid.

Och även fast jag såg lite slitage här och där så gick den faktiskt bra efter service. Den avviker inte så mycket i olika positioner vilket alltid är ett gott tecken. Jag hittade dock en trasig del. Och det var regelfjädern. Det här är den delen skapar de destinkta lägena när man drar ut kronan för att ställa tiden eller att snabbställa datumet. Nu var den väldigt svår att få tag på till detta urverk. Och den är inte livsviktig för funktionen. Det är bara att man tappar de tydliga lägena för kronan. Så den får gå tillbaka till ägaren så länge. Det kan ju ta tid innan jag hittar en sådan. Och jag vet att detta är favortitklockan för ägaren. Då är det ju synd att den ligger här en längre tid. Det går ju utmärkt att använda den med trasig regelfjäder. Jag ser faktiskt lite då och då att den har gått av och man hittar inte den avbrutna armen i urverket. Det tyder på att någon annan har varit i urverket och låtit det vara så här. Precis som jag gjorde nu för att delen var svår att få tag på. Självklart meddelar jag alltid ägaren om läget. Och jag brukar även bjuda på jobbet att byta ut delen mot endast kostnaden för delen när jag väl får tag på den.