Jag hör många numera som resonerar att de inte vill bära sina ryska gamla klockor (då Sovjet) längre på grund av rådande omständigheter. Men jag har svårt att hålla med om det resonemanget. Man kan ju knappast anklaga några hårt jobbande industriarbetare för 50-60-70 år sedan för det som försiggår idag.
Jag har en Luch sedan innan. Men den är sliten i både boett, tavla och verk. Så den blev mest liggande. Så när jag blev påmind om Luch på ebay nyligen så började jag söka lite. Och här upptäckte jag något som jag inte märkt innan. Det säljs väldigt många ryska klockor från Ukraina nu. Det lyser kämparglöd enligt min mening. Bort med alla gamla ryska saker och tjäna en slant samtidigt. Och det är inte utan att jag blev medryckt av denna tanke. Så jag letade upp denna snygga Luch och klickade på ”köp nu”. Om inte annat kan det vara intressant att se hur postgången fungerar från Ukraina nuförtiden. Säljaren befann sig i Synelnykove som ligger ca fem mil sydöst från Dnipro. Det här kan ses som östra Ukraina.
Men om vi nu skall prata om urverket som sitter i klockan. Det är det klassiska 2209. Ett väldigt tunnt urverk som är endast 2,9mm högt. Så det är som gjort för en kostymklocka. Luch, som kommer från Minsk, började tillverkas i mitten på 50-talet. U:et uttalas kort och lite som ett mellanting av o och u. Och ch på slutet uttalas som tch i ordet watch. Säg efter mig nu. Luch! Bra, nu har ni tagit första steget i rysk horologi.
Vad som är speciellt med just denna klocka är att den som sagt har ett mycket tunt urverk. I början av 60-talet så krävde (ja, krävde) departementet för industri i dåvarande Sovjet att det togs fram ett urverk som var under 3mm tjockt. 1st Moscow Watch Factory konstruerade då urverket 2209 vilket var 2,9mm tjockt och ses även i dagens mått som ett mycket tunt urverk. Rättigheterna att tillverka 2209 såldes sedan även till Minsk Watch Factory där bland annat Luch tillverkades.
Om urverket behöver en service återstår att se. Just nu är jag bara glad över att jag fått tag på en riktigt snygg Luch i fantastiskt skick. Sedan kan ju självklart boetten vara polerad. Och kanske är även tavlan utbytt eller fått nytt tryck. Men det bryr jag mig inte om. Den är helt enkelt ursnygg och jag bryr mig inte om dess historia i detta fall. Bilden på klockan är faktiskt från den säljande annonsen. För jag satt på en restaurang och åt middag när jag skrev detta inlägg efter att precis hade hämtat ut den från postombudet och det var svårt att få till en bra bild i den mörka lokalen.
Och det här kommer faktiskt bli min 60-års present till mig själv. För den ligger väldigt nära nu. 
