När jag köpte denna klocka så var jag helt förberedd på att den kan behöva en service. Det skall man alltid vara när man köper en gammal klocka. Även om den ser riktigt fin ut på utsidan som min gjorde. Och även om säljaren säger att den är ”nyligen” servad. 95% av fallen med den frasen är BS. Nu är detta inte ett problem för mig eftersom det är det här jag sysslar med. Det känns ganska skönt faktiskt. Man kan köpa en klocka som går som skräp och kunna fixa den själv. 
Och det finns faktiskt ganska gott om delar till dessa urverk att få tag på om det skulle behövas. Dessutom har till och med ett par sådana urverk liggandes. Och helt klart så behövde detta urverk en service. Den höll tiden ganska bra. Men det behöver absolut inte betyda att allt är ok.
När jag öppnade klockan så såg jag direkt att all olja var torr och den var smutsig i lagerbanorna. Så det var bara att ta tag i den redan efter några dagar. Så här kan vi ju inte ha det. Dessutom så hade just detta urverk inte Luch egna logga på sig. Den klassiska loggan som man brukar kalla för ”Luch beam”. För detta urverk har figurerat med flera olika loggor. De första hade loggan för 1st Moscow watch factory. Förkortat bestod den av följande kryliska tecken 1MЧЗ. De figurerade I flera år. Den fanns även i två varianter. Den första för Vympel som var det märke som först hade detta urverk i sina klockor. Runt tecknen var det en romb som skulle föreställa en diamant. Den andra varianten var för Poljot. Runt denna så var det en pentagon med ena spetsen uppåt. Sedan fanns som sagt också den som Luch prentade på detta urverk till sina klockor. Helt klart den snyggaste enligt mig. Luch tillverkades ju i Minsk Watch Factory. Så det fanns även variant av detta urverk med deras logga. Den liknar den från 1st Moscow Watch Factory. Det är ju samma tecken fast utan ettan i början. Sedan är pentagonen upp och ned vänd med ena spetsen nedåt i stället. Men det fanns även ytterligare markering och det var bokstäverna SU. Det var en mer generell märkning. Och det var ett sådant som satt i denna klocka. Det grämde mig lite. 
Jag har lånat några bilder från en sida på nätet om detta urverk för att visa de olika loggorna.
Men nu är det ju så att jag har en till Luch med detta urverk i sig. Den köpte jag för ca 3-4 är sedan. Det urverket har Luch egna logga på sig. Det höll tiden ganska bra även om det råkat ut för lite slitage. Så här började det smidas planer i min evigt funderande skalle. Jag hade ju även två urverk till av denna sort. Så jag började med att plocka isär urverket från min tidigare Luchklocka. Delarna fick sig en rengöring. Sedan var det dags att se vilka delar som jag skulle behöva byta ut på grund av slitage. Den del som jag absolut inte ville byta ut var bryggan för löpverket. Det är nämligen där loggan sitter. Och det visade sig att den var helt ok så den fick leva vidare. Och det fick faktiskt de flesta delarna från detta urverk göra. Den enda del jag faktiskt bytte ut var det så kallade fjärde hjulet. Kuggarna där såg både slitna och missfärgade ut. Så detta hjul plockade jag ett bra exemplar av från de två andra urverken som jag hade liggandes.
Nästa sak var att justera lagerbanan på bryggan för fjäderhuset. Den var riktigt glapp. Men denna brygga var inte bättre på de andra urverken jag hade så då kunde jag lika gärna använda den från detta urverk. Jag justerar ofta lagerbanan på denna brygga på gamla klockor. De blir slitna med tiden på grund av att kraften i en klocka är som störst där. Och i samband med att klockor inte får sin regelbundna service så uppkommer slitaget. Jag har faktiskt haft urverk inne när slitaget har varit så stort och lagerbanan har blivit så pass oval i sin form så det är svårt att hitta tillbaka till rätt centrum för lagerbanan vid justering. Då börjar det bli dags att ge upp och hitta en ny brygga. Så var det dock inte här. Men på detta urverk har man en annan faktor som man måste räkna med. Eftersom urverket i sin helhet är konstruerat för att vara så tunnt som möjligt så innebär det att bryggorna blir tunna också. Så det finns inte så mycket material att bearbeta för att jobba ned diametern på den slitna lagerbanan. Så här måste man vara väldigt försiktig i detta moment.
Nu gick det faktiskt väldigt bra i detta fall. Och med det utbytta fjärde hjulet samt justering av lagerbanan för fjäderhuset så blev jag faktiskt imponerad av hur bra detta urverk gick efter service. Jag fick ett delta på 8 sekunder mellan alla positioner som COSC använder sig av för deras certifieringar. ÅTTA SEKUNDER! Fantastiskt bra faktiskt! För då skall man ha i åtanke att detta urverk skall efter listor jag hittat ha en godkänd avvikelse mellan -20 och +40 sekunder per dygn. Det är faktiskt en hel minut. Så om jag nu har lyckats med att få denna klocka att hålla sig inom 5 sekunder per dygn så kan jag skratta mig lycklig. Den kan till och med gå bättre än så. För ett delta på 8 sekunder mellan olika positioner är ju trots allt ytterligheterna. Vad den visar på armen tillsammans med när den får ligga stilla på natten är med all säkerhet mindre när det gäller avvikelser. Jag brukar säga att jag inte jagar sekunder in i det sista men det här var verkligen kul att se. Sedan är det ju alltid kul att se att en 50+ år gammal klocka är i så gott skick. Och det här är lite kul med skick på klockor. Är det en klocka som helt klart har varit med om en hel del så känns det helt klart ok att det finns skador på den. Men är det en klocka i ypperligt ytligt skick så ser man alla fel direkt. Denna urtavla som kan ses som perfekt och i det närmaste ny ut har två ytterst små skador. Men man måste helt enkelt släppa detta. Det är en gammal klocka. Den har rätt att visa sina spår av ålder.
Och när jag låtit urverket ligga och gå i några dagar i olika positioner så var det äntligen dags att låta det få ta sin nya plats i den fina boetten med sin fantastiska urtavla. Det här är en riktigt snygg kostymklocka. Så tunn, så vacker och så riktig. Dessutom så går den fantastiskt bra efter lite hjälp. Vad mer kan man önska sig?
Mina tankar går till slut till de hårt arbetande människorna i dessa fabriker från den här tiden. De hade det säkert inte lätt. Men de presterade klockor som har satt ett spår i historien. Dessutom så tänker jag på den Ukrainare som lyckas dra in en och annan slant i dessa svåra tider på gamla Sovjetiska klockor. Brilliant företagsamhet. För det var ju faktiskt därifrån jag köpte den. Synelnykove, Ukraina.
