Det är alltid trevligt när ett 7750 i någon form landar på arbetsbänken. Ett urverk som faktiskt firar 51 år i år. För det tillverkas faktiskt fortfarande. Ja, jag vet att jag skulle ha skrivit ett djupare inlägg om 7750 redan förra året då det fyllde 50 år. 😜 Det här är ett urverk som har figurerat i många klockor hos många märken. Troligtvis har de flesta stora klocktillverkare använt detta urverk någon gång. Och många mindre också. Och jag har haft många varianter av detta urverk på min arbetsbänk. Från den första versionen från Valjoux med ”endast” 17 stenar och ”endast” 21600 bph till Omegas trippel date som de kallade 1151.
Som sagt, året var 1973. En tid där mekaniska klockor för det första hade fått sig en rejäl smäll av marknaden för quartzklockor. Dessutom hade både Zenith med deras El Primero samt Chronomatic Group (Heuer, Breitling, Buren, Hamilton mfl) vilket ledde till Caliber 11 och öven Seiko med 6139 redan tagit fram ett kronografverk med automatik. Detta hände allt under 1969. Så Valjoux låg ordentligt efter på detta plan. Men man gav inte upp för det. Man hade bestämt sig att ta fram ett urverk med kronograf och automatik. Uppdraget hamnade på bordet hos den relativt nyanställde Edmond Capt hos Valjoux. Och kraven var hårda. För det första skulle det gå snabbt. Men det skulle självklart vara ett pålitligt och robust urverk med hög noggrannhet. Capt beslutade sig för att använda det tidigare manuellt uppdragna urverket 7733 som grund. Dessutom fick han hjälp av Donald Rochat som med hjälp av dator tog fram ritningar och kalkyleringar. Och det här var faktiskt väldigt tidigt med datahjälp inom denna industri. Man blev effektiv på hög nivå och kunde ta fram urverket som fick namnet 7750 väldigt snabbt.
Men ni har säkert hört talas om uttrycket ”upp som en sol och ned som en pannkaka”. Och så var det faktiskt här. Redan 1975 så la man ned produktionen av 7750. Capt fick meddelandet att det var över och att göra sig av med allt som hade med detta urverk att göra. Jag kan knappt föreställa mig hur Capt kände här. Men det måste ha varit hemskt. Men det visade sig att Capt inte skulle ge upp så lätt. Så han såg till att lagra allt som hade med detta urverket att göra. Och när 80-talet närmade sig så såg man en ökad önskan om mekaniska urverk igen. Och eftersom Capt hade sparat både ritningar och verktyg för tillverkning så blev det en snabb återkomst och uppsving utan like. Så under början av 80-talet var man i full gång igen med 7750. Och med facit i hand så skall Capt inte bara ha en dunk i ryggen. Han skall ha en enorm eloge och hans namn bör aldrig glömmas. Och det skall heller inte Charles Vermot göras som var pappa till El Primero. För det urverket gick samma öde som 7750 gjorde. Och samma år faktiskt. 1975. Vermont gömde alla ritningar, verktyg och pressar bakom en vägg på vinden i fabriken. Alltså man byggde en vägg utan någon dörr in. Och när man nio år senare började fundera på att göra ett mekaniskt urverk med kronograf och automatik igen så klev Vermot fram och sa ”kolla vad jag har sparat” Typ 😉. Så dessa två herrar skall minnas som hjältar i mina ögon.
Men om vi nu skall prata om denna klocka lite. Ägaren köpte den nyligen och efter en kort tid ville han försäkra sig att allt stod rätt till med den. Så den hamnade hos mig. Och det var faktiskt tur. Inte för att oljan var torr eller det blivit slitage och uppstått smuts. För den gick faktiskt bra när den kom till mig. Men ägaren ville ha en service på den eftersom det inte fanns någon historik om detta innan. Och det var som sagt tur. För det visade sig att skruven som håller fast delen som kallas chronograph cam hade gått av. Det var ren tur att delen inte lyft och orsakat annan skada. Denna del är nämligen rätt hårt fjäderbelastad. Och det är detta hjul man vrider på när man trycker på knapparna för kronografen.
Så hur kan en skruv helt plötsligt gå av efter att antal år? Jag i detta fall så tror jag mig ha svaret faktiskt. Flera skruvar i detta urverk var faktiskt onormalt hårt dragna. Och det kan ju vara så att det var samma historia med den som hade gått av här. Någon har dragit åt skruven lite för hårt så materialet sträckt sig något. Sedan vet jag sedan tidigare att ägaren är en aktiv cyklist. Han cyklar väldigt ofta både till och från jobbet och även till andra mål. Året om. Så en lite kraftigare studs när man håller hårt i styret kan utan tvekan orsakat att skruven till slut gick av. Det behövs faktiskt inte så mycket om materialet i skruven redan är sträckt. Men en skruv går ju alltid att ersätta enkelt. Den har till och med ett eget artikelnummer hos ETA. För det är ju där som Valjoux numera existerar. Och som vi tidigare vet så finns ETA under The Swatch Groups tak idag. Så efter service och med en ny skruv så mår detta urverk riktigt bra igen. Det är helt klart ett urverk som satt sitt spår i historien. Det har tillverkats i galet många exemplar.
Om vi till slut tar en titt på design och tavla på denna klocka. Jag kan tycka att den över lag är snygg. Men den har en konstig detalj som jag helt enkelt inte kan smälta. Och det såg jag på mindre än en sekund då jag såg klockan för första gången. Det gäller placeringen av datumet. Vad har hänt här? Jag har absolut inget problem med att det inte är placerat kl 3 som är vanligast. Jag har flera klockor själv där det inte är så. Men här känns det som om man har haft ögonbindel och pekat på måfå. Det finns absolut ingen symmetri över huvud taget med något annat där det är placerat. Dessutom så är fönstret i tavlan knappt så stort så det visar hela siffrorna. Helt galet faktiskt. Jag skulle verkligen vilja prata med den som designat denna tavla. Han/hon måste ha haft en riktigt dålig dag. Nu är ju detta bara min åsikt. Men den står jag fast hårt vid. 😉
