Jag skulle kunna skriva väldigt mycket om Fleurier. För det hände mycket under de tidiga åren. Rötterna kan spåras till mitten av 1800-talet då urmakarna Henri Vaucher, Edouard Jequier och Jules Jequier gick samman och skapade Jequier et Vaucher. Detta samarbete pågick endast i fyra år. Ur detta nyskapades Jequier Frères et Cie av Edouard och Jules Jequier. Men man forsatte i samma banor som tidigare. Efter det här börjar det bli krångligt med historiken. Och skulle jag skriva om alla vändor fram och tillbaka så skulle det här inlägget bli väääldigt långt. Så om ni vi väldigt gärna vill veta en längre version så googla Fleurier Watch Co. För 1902 skapades detta företag med Paul Jequier i spetsen. En ättling till tidigare förekommande Jequier. Och för att ta ett par steg till i historien så hamnade urverkstillverkningen 1932 hos Ebauches SA. En av de absolut största tillverkarna av urverk genom tiden. Och vi som kan vår historia vet vad som hände sedan. Jag säger bara ASUAG, SMH och The Swatch Group. Och för att nämna var staden Fleurier ligger. För namnet kommer från en stad i västra Schweiz i kantonen Neuchâtel vid Jurabergen. En av de viktigaste områdena för Schweizisk klockhistoria.
Men om vi nu äntligen skall prata lite om denna klocka. Vi börjar med urverket. Det är ett Unitas 6310N. Det började tillverkas 1960. Det har 17 stenar för lagerbanorna och jobbar i 18000 bph. Alltså långt ifrån hi-beat. Så det skall bli intressant att se hur det kan prestera efter lite kärlek på arbetsbänken. Men när jag plockade isär urverket så såg det faktiskt väldigt bra ut. Inte ens lagerbanan för fjäderhuset i bryggan var sliten. Jag hittade dock en sak som var lite besynnerlig. Och det hade med center hjulet (andra hjulet) att göra. Efter att ha tagit bort minutröret, som sitter påträtt med friktion på center hjulet, så fick jag fortfarande inte ur hjulet från sin lagerbana. Här lämnade jag detta problem till sist. Det går att ta isär allt annat före. Och när jag till slut satt där med endast verkbotten och centerhjulet på plats så var det dags att ta fram den starkaste luppen för att försöka se vad som försigick.
Det visade sig att det uppstått en liten grad runt hela axeln på centerhulet. Så vad göra? Visst kan man strunta i att ta bort centerhjuet och köra det i rengöringen som det är. Men det känns inte bra även om det nog hade blivit rent i alla fall. Jag försökte trycka lite på axeln för att försöka tvinga ut hjulet. Men handkraften räckte inte och risken för att slitna var för stor. Så jag tog fram en platt stans från stansverktyget. Det här är ju ett urverk som har subsekund och inte centersekund. Det betyder att axeln inte är ihålig i toppen och därmed starkare. Sedan tog jag fram den lilla urmakarhammaren och knackade lite på stansen. Vad som kan hända här är att man knackar ur lagerbanan på köpet som är en sten. Stenen kan också spricka om man har otur. Men jag var beredd att ta den chansen. Jag får jaga tag på en ny sten i så fall. Nu är det ju så att den grad som uppstått var extremt tunn. Så jag hoppades ju på att den skulle ge vika först. Det krävdes några små lätta tappningar så lossnade hjulet. Och stenen satt kvar och var fortfarande hel. Men det blir lite extra jobb att få bort graden på axeln helt och hållet. För det måste göras.
Efter rengöring så var det dags att sätta ihop urverket igen. Som vanligt så testar jag alla funktionsgrupper separat. Och när jag kom till verkhjulen så märkte jag att det gick trögt. Riktigt trögt. Så jag kollade höjdluften på samtliga hjul. Det gör jag ju alltid ändå. Och det visade sig att centerhjulet hade noll höjdluft. Så troligtvis flyttade jag lite på den lagerbanan när jag knackade ur hjulet. Så det blev att ta fram horiaverktyget för att trycka tillbaka stenen aningen. Jag började med två hundradelar men det räckte inte riktigt. Så det blev två hundradelar till. I övrigt såg allt bra ut.
Och när balansen väl lades på plats och jag la urverket på timegraphern så visade den hälsosamma 260 i amplitude. Och det kommer öka minst 10 till när oljan gått till sig. Kanske till och med 20. Jag justerade även ruckningsstiften lite till utöver det jag gjorde i testen innan. Jag fick nämligen lite mer avvikelser i olika positioner än jag önskade. Men efter justeringen så hamnade jag på ett delta på fantastiska 10 sekunder. Det är riktigt bra för ett urverk som oscillerar i 18000 bph och är ca 60 år gammalt. Och som vanligt så kommer detta jämna ut sig när man bär den så verkligheten brukar bli mycket mindre. Har jag tur så kommer det endast handla om några sekunder per dygn.
Glaset på klockan var under all kritik. Dessutom hade det en spricka vid ca kl 12. Nu visade det sig att glaset var ett 316. Alltså 31,6mm i diameter. Och sådana har jag alltid på lager för de går åt. Både med och utan ring. Och med det nya glaset på plats så kunde den tjusiga tavlan få visa upp sig igen. Den är lite mittemellan blank och matt. Man kallar det ibland för satin. Tavlan har lite “stardust”. Alltså små prickar som oftast beror på fuktangrepp genom tiden. Men i detta fall så tycker jag faktiskt det är riktigt snyggt. För med den svarta tavlan ser det verkligen ut som svaga stjärnor på en nattsvart himmel. Det här kan faktiskt bli en favorit till. För det är min klocka. Jag ropade hem den för dryga tvåhundringen på en auktionssida.
Säljaren var en antikvarie. Men klockan hade tillhört hans morfar och hade inget med hans jobb at göra. Den hade legat bland hans morfars minnen från den tid han var sjöman första halvan av 50-talet. Så antikvarien trodde därför att klockan var från samma tid. Men det är den alltså inte eftersom urverket inte började tillverkas förrän 1960. Jag skickade en bild på klockan till antikvarien efter att jag hade servat den. Och han blev både glad och imponerad av hur fin den blev. Han tyckte det var roligt att den fått nytt liv igen och att den kan få leva vidare i många år till. Och jag gillar verkligen denna klocka så det kommer den garanterat få göra. Onekligen mest för att den är snygg. För det är absolut det viktigaste för mig. Sedan är det bara en bonus om jag får en klocka att gå lite extra bra. Jag hade nöjt mig med egentligen orimliga en minuts avikelse på ett dygn när det gäller denna klocka. Så pass snygg tycker jag den är.
Ofta så är verkligen en billigare klocka så mycket roligare än en dyr. För den kan verkligen visa upp vad den kan efter lite kärlek. Med en dyr klocka så förväntar man sig nästan det och sätter det som ett krav.
