Den här klockan bara måste få ett inlägg på grund av den snajsiga boetten. Riktigt cool faktiskt. Och eftersom jag har skrivit om Zodiac innan så är jag lat och klipper in historiken om dem i detta inlägg också.
1882 så startade Artiste Calame sitt företag i Le Locle Schweiz. Ett frodande område när det gäller urmakeri. Företaget hette då helt enkelt Artiste Calame. Artiste var den andra generationen av urmakare i familjen då hans far också jobbade med detta. 1908 så registrerade Artiste son, Louis, namnet Zodiac. Louis tog över företaget redan 1895 då blott 20 år gammal. Artiste hade tidigt en tanke om att skapa urverk med hög precision. Och hans son var alltid framåt med innovationer. Man var bland annat väldigt tidiga med automatiskt uppdragna urverk. Men även med stötdämpning för balansen. Och den fjädrande brickan för motstenarna för balansen hade formen av ett Z. Vitsigt. 1937 så släppte man ett armbandsur med hela åtta dagars gångreserv. Man hade även ett samarbete med Kintaro Hattori. Alltså skaparen av Seiko. Men en av de klockor som man verkligen blev kända för var deras Sea Wolf som släpptes 1953. Det var en dykare som blev väldigt populär. Den hade specifikationen att klara 100 meters djup. Den blev senare även väldigt populär hos soldater som stred i Vietnamkriget.
Men vi kan lägga till lite info om just Olympos i detta inlägg. Den släpptes från början 1961. Den fick smeknamnet ”manta” på grund av att den för tankarna till en manta ray som är en rocka. Och förutom att boetten har en speciell form så har man även valt att sätta kronan vid kl 2. Inte så vanligt faktiskt. Det är vanligare att man ser den vid kl 4 om man har valt att flytta den från den klassiska positionen vid kl 3. Modellen försvann med tiden men återupptogs 2018 med en ny serie. För Zodiac finns faktiskt kvar ännu idag. Och här tycker jag faktiskt man har lyckats ganska bra med nyutgåvan.
Ägaren till denna klocka har haft klockor inne hos mig tidigare. Han fick tag på den i lite tveksamt skick. Datumet växlade inte alls. Glaset var av fel typ. Dessutom så märkte jag att någon tidigare fixare satt dit mellanhjulet i ställmekanismen upp och ned. Han hade även blivit informerad av säljaren att boetten var en monocoque. Alltså en boett i ett stycke utan lock på baksidan. Det är det inte. Denna boett har ett snäpplock med en tydlig skåra där man skall öppna den.
Urverket är ett klassiskt Zodiac 72. Nu har jag ett sådant urverk liggande bland reservdelsurverken. Så jag kände mig trygg om det behövdes delar. Jag köpte det på måfå för en billig peng för ca ett halvår sedan. Det kan nämligen ibland vara både svårt och dyrt att hitta delar till gamla Zodiac. En sak som brukar bli väldigt dyr är fjäderhuset. För om ni tar en titt på bilden med fornitutfatet med alla delar så ser ni att det står ”do not open” på fjäderhuset. Och det här är ett problem. Fjäderhuset har fyra delar. Själva huset med sitt lock. Sedan kärnan (axeln) och drivfjädern. Problemet med denna typ av fjäderhus är att den övre kanten på själva huset är välvt över locket. Så öppnar man fjäderhuset så har man förstört detta och locket kommer troligtvis inte sitta fast ordentligt. Så tillverkarens tanke var att om fjädern behövde bytas så fick man byta hela fjäderhuset. Det här var inget problem för 50-60 år sedan för då fanns det nya fjäderhus att tillgå. Men idag är det en annan historia.
Så vad gör man då när man får in ett urverk med denna lösning? Vi är många som vet hur det kan se ut i ett fjäderhus efter 50+ år. Det behöver rengöras och fjädern behöver ny smörjning. Men i detta fall får man faktiskt kompromissa. Jag rengör så gott jag kan runt ändarna på kärnan med kemisk ren bensin. Inte för mycket bara. Vi vill inte dränka fjädern där inne. Bara lite på en en riktigt spetsig tops. Sedan lägger man dit lite ny färsk olja. Faktiskt lite mer än normalt för att föröka då in lite färsk olja i huset. Egentligen mot alla principer om att rengöra ordenligt innan ny olja appliceras. Men nu är det som det är. Och att hitta ett NOS fjäderhus är både sällsynt och dyrt. Och då skall man ha i åtanke att smörjningen av fjädern vid det här laget är torr. Enda fördelen är att det inte finns något skräp i lagerbanorna på fjäderhuset. Och det här mina vänner är ett utmärkt exempel på vad vi oberoende urmakare råkar ut för titt som tätt. Det är en ständig kamp att hitta delar för gamla urverk. Visst, det finns ofantliga massor av begagnade delar att tillgå på olika sidor på nätet. Men den svåra frågan är om de är i bra skick. Jag klagar många gånger på delar jag köpt av en säljare. Ofta har de inte koll (eller bryr sig inte) om kvalitén. Och 9 av 10 gånger blir det ingen diskussion över huvud taget. De betalar tillbaka pengarna utan krav att skicka tillbaka delen. De vill nämligen inte ha dåliga recensioner.
Nu spårade jag ur lite. Tillbaka till denna klocka. Skälet till att detta urverk inte ville växla datum var enkelt upptäckt. En del med en fjädrande arm hade gått av. Denna del påminner rätt mycket om en regelfjäder i ställmekanismen. Den har en platta som täcker något och en fjädrande arm för spänst mot en annan del. Det här är ett urverk som växlar datum väldigt snabbt. Man ser ingen antydan att det är på väg att hända innan detta tillfälle. Det finns urverk där man ser att datumet börjar växla en timme innan eller mer. Men här smäller det bara till. Och det är delvis på grund av denna fjädrande arm som hade gått av. Men som tidigare sagt så hade jag ett reservdelsurverk liggande. Och var denna del ok där.
När urverket var ihopsatt igen så var det dags att se om det gamla fjäderhuset höll måttet. Och visst var det så. Amplituden var ok. Men vad som var mer anmärkningsvärt var hur bra urverket höll rytmen i olika positioner. Denna klocka kommer gå riktigt bra efter service. Jag behövde bara justera positionen för spiralen mellan ruckningsstiften en aaaning. Jag bytte ut glaset eftersom det var av fel typ. Det skall vara ett glas med spännring i denna boett. Övriga delar jag bytte ut var två skruvar för den platta som håller fast datumringen. Två av dem var aningen långa. Så här har man ersatt dem genom tiden av någon anledning. Troligtvis för att de kom bort. I detta fall spelade det ingen roll för de bottnade inte mot något annat. Men eftersom jag hade ett likadant urverk så kände jag att det skulle få bli rätt igen. Sedan var brickorna som med hjälp av en skruv håller urverket på plats i urverket i dåligt skick. En av dem hade till och med gått av. Så dessa byttes också ut.
Detta är en riktigt snygg/cool klocka. Jag är faktiskt riktigt avis på den. Men den tillhör en person som jag vet gillar gamla klockor riktigt mycket. Så det är med stor fröjd som jag skickar tillbaka den till honom.
