Det här kan bli lite känslosamt att skriva. För den här klockan fick jag av min bästa vän som tragiskt gick bort för knappt två veckor sedan. Det började med att jag gav honom en Zodiac Glorious för ett par år sedan. Han var nämligen lite intresserad av historien bakom Zodiacmördaren. Då nämnde han att han hade en Zodiac sedan tidigare. Nämligen denna klocka. Men den blev nästan aldrig använd för han tyckte boetten var enormt trist. Och jag håller verkligen med. Maken till tråkig boett får man leta efter. Dessutom så är den rätt bulkig. Zodiac laborerade mycket med utseende och former på boett och tavla. Men här måste idéerna tagit slut. Men klockan är lite unik på sitt sätt. Urverket är nämligen ett Zodiac 86 som svänger 36000 gånger på en timma. Eller 10 gånger per sekund om man vill uttrycka sig så. Så det är verkligen ett high beat. Han sa att han skulle leta fram den och visa mig någon gång. Men han hittade den inte och tiden gick.
Men för några månader sedan när vi träffades så tog han fram klockan med orden ”jag hittade den, den låg på jobbet”. Och inte nog med det. Jag fick den av honom. Och jag hade faktiskt inte någon 36000-svängare sedan innan så det var riktigt kul. Zodiac 86 är av samma serie som det välkända 72. Men här har man alltså gett den en balans avsedd för 36000 samt bytt utväxlingen i löpverket. När jag fick klockan så hade den ett svart, tunnt och slätt läderband mer avsett för en kostymklocka. Denna klocka är ju som sagt lite bulkig så det passade inte så bra. Så jag testade med ett lite kraftigare mönstrat mörkbrunt läderband. Det blev bättre men ändå inte riktigt bra. Så klockan fick vila på arbetsbänken en tid till jag fick en bättre idé.
Efter någon månad så snubblade jag av händelsevis över detta armband medan jag letade efter en stållänk till en annan klocka. Egentligen så är jag inte så mycket för länkar. Men jag tänkte att om nu denna boett skall envisas med att vara tråkig så var det värt ett försök. Men när armbandet dök upp så passade det inte riktigt. Linjen för bandstiften går nämligen väldigt nära den rundade boetten på undersidan. Detta är inget problem med ett läderband och böjda bandstift. För bandet kommer att forma sig efter boettens form. Men en länk är en annan sak. Så klockan sköts åt sidan igen och länken åkte ned i en låda.
Sedan kom den tragiska dagen så jag fick beskedet att min vän gått bort. Det har tagit otroligt hårt på mig. Han var min absolut bästa vän. Efter ett par dagar av total chock så kom jag plötsligt att tänka på denna klocka. Så jag tog fram den och länken igen. Denna gång med en plan att deformera ändlänkarna som ligger mot boetten. För jag ville verkligen testa denna länk. Jag tyckte nämligen att de mörka fälten i länken passade bra mot det mörka tonade området på urtavlan. Och med hjälp av en fil och en näbbtång så fick jag ändlänkarna att passa mot boetten tillsammans med de böjda bandstiften. Jag är fortfarande inte övertygad om att det är ”rätt” band för klockan. Men det får duga tillsvidare.
Ur servicehistorik så vet jag att det är övertid för denna klocka. Min vän servade den nämligen senast när han gick på urmakarskolan för 12-13 år sedan. För så är det fatiskt. Min vän var urmakare. Och en riktigt duktig sådan. Och förutom att han var en god vän så var han även lite av en mentor för mig när det gäller urmakeri. Men nu är detta inte ett inlägg om en service. Jag har dock lagt den på min timegrafer. Linjen är spikrak. Och dessutom spikrak i fem positioner. Och inte nog med det. Amplituden ligger på ca 285 i de vågräta positionerna även fast det är 12-13 år sedan den servades. Och den sjunker med absolut max 20 grader i de vertikala positionerna. Jag kommer att serva den framöver. Men inte just nu. För det har jag inte orken till. Det är för känslosamt. Just nu vill jag bara bära den lite då och då för att känna att jag fortfarande kan ha en del av min kära vän hos mig. ❤️
